Generaldirektör oroar sig för jordbrukets framtid

Björn Risinger ser nedläggningen av mjölkgårdar som ett av de stora orosmolnen som hänger över svenskt artskydd. Utan betande djur går en av de artrikaste miljöerna som finns förlorad.

– Vi kan inte skicka ut byråkrater att sköta ängar och hagar, det gör mig riktigt bekymrad, sa generaldirektören under de miljöbalksdagar som hans myndighet arrangerar varje år.

Jämte igenväxning av jordbruksmark är avverkning av skog det som påverkar hotade arter i Sverige mest. Mötet mellan artskydd och äganderätt har blivit en allt hetare fråga, och Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, varnade för att inte ta markägarna på allvar.

– Det är ingen liten puttrande diskussion, den är verkligen stor.

Frustration

Att frustration väcks när en skogsägare inte får avverka där tidigare generationer gjort det, är inte så konstigt. Särskilt inte om det dessutom kan vara så att grannen fått göra det, och att det kan vara just därför som avverkningen stoppas på den egna marken, då en för en hotad art viktig livsmiljö riskerar att krympa för mycket.

– Då vidrör det en nerv kopplad till äganderätten som är rätt allvarlig. Det vore väldigt bra om den kunde tas om hand.

Som ATL tidigare skrivit har Herman Sundqvist och Björn Risinger skrivit till regeringen och bett om en utredning om Artskyddsförordningen, bland annat med tanke på situationen som kan uppstå när en grannes avverkning gör att den egna stoppas, men också för att granska frågan om vilken ersättning som ska ges.

Brevet skickades förra sommaren. Hittills har regeringen inte gett något annat besked än att frågan om förordningen ska utredas är under beredning på regeringskansliet.

Miljöbalksdagarna

Naturvårdsverket arrangerar varje år en konferens fokuserad på miljölagar och regelverk för tjänstemän som jobbar med sådana frågor i offentlig och privat verksamhet. Specialsessionen om artskyddet, som pågick samtidigt som fyra andra, var fullsatt.