Tord Karlsson

Trots att vi har en svensk livsmedelsstrategi som ska främja lantbruket och öka produktionen görs statliga utredningar som bortser från detta riksdagsbeslut.

Utredningen ”Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet ingen övergödning” (SOU 2020:10), har uppmärksammats av hästnäringen eftersom den innehåller en rad detaljerade förslag på åtgärder som kan drabba hästbranschen hårt och som levereras utan konsekvensanalys.

Utredningen innehåller också förslag som syftar till att förbättra utnyttjandet av växtnäring i jordbruket. Ett av de märkliga är att andelen mineralgödsel i jordbruket ska minska och därmed att andelen stallgödsel ska öka. Det är ett svårt mål eftersom det ställer krav på hur stor djurhållningen ska vara. Om den minskar krävs också minskad mineralgödsling och därmed ytterligare krympning av jordbruket.

De styrmedel som diskuteras är avgift på mineralgödsel eller att kvotera inköpen. Om något av detta skulle införas är det definitivt en konkurrensnackdel för det svenska jordbruket.

Med högre kostnader eller begränsningar av produktionen finns inga möjligheter att förverkliga visionen i livsmedelsstrategin om ökad produktion av livsmedel.

Förslagen går ut på att göra jordbruket till mer lågpresterande system eftersom risken för utlakning av näringsämnen då blir mindre.

Varför inte satsa mer på att utveckla jordbruket till ett högpresterande system? Det är mycket roligare.

Tanken att begränsa gödslingen bygger på att stallgödsel och mineralgödsel används ineffektivt. Det kan ifrågasättas. Det professionella jordbruket utvecklas snabbt i rätt riktning.

Vi skriver ofta i ATL om nya och bättre maskiner för såväl stall- som mineralgödsel. Digital teknik ökar möjligheterna att styra gödslingen optimalt för grödans behov, här utvecklas ny kunskap snabbt. Det kommer alltid att vara lättare att styra mineralgödsling än stallgödsling men även på det området görs framsteg.

Om vi har ett ineffektivt utnyttjande av växtnäring, naturlig eller industriell, är det bättre att företagen investerar i teknik och kunskap än att staten inför skatter och regleringar.

Det finns många sätt att minska näringsförluster till vattendrag, sjöar och hav. Den ovan nämnda utredningen föreslår förtjänstfullt till exempel att göra det enklare att anlägga våtmarker och ger flera exempel där kommuner och företag arbetat tillsammans med en räcka av åtgärder för att begränsa utlakningen.

Att på detta sätt ge incitament för investeringar i teknik och mark­anläggningar är rätt väg att gå, inte att begränsa produktionen eller försämra konkurrenskraften.

Hästnäringen har med rätta reagerat på den räcka av detaljerade förslag som om de genomfördes skulle drabba enskilda företag hårt. Precis som inom livsmedelsproduktionen är det bättre att genomföra åtgärder i samarbete med branschens företag och att utgå från att både hästhållningen och jordbruksproduktionen har en viktig uppgift och inte bara är ett problem.

Satsa på nya smarta lösningar i stället för att begränsa jordbruket, skriver ATL:s Tord Karlsson apropå gödselutredningen.

Satsa på nya smarta lösningar i stället.

Gödselutredningen: ”Strypt gödsling är fel lösning”

Företagande

Satsa på nya smarta lösningar i stället för att begränsa jordbruket, skriver ATL:s Tord Karlsson.