Det ökande antalet granbarkborrar ställer till med enorma skador i stora delar av Sverige. Vi är djupt oroade över den rådande situationen. Bedömningen är att var tredje skogsägare i Sverige kan bli berörd redan i år.
”Granbarkborrens spridning måste stoppas”
Vi är inte främmande för skarpare vapen, skriver riksdagsledamöterna Isak From och Åsa Eriksson, båda S.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Många arbetar febrilt med att ta ut angripna träd ur den brukade skogen, regeringen har tillfört mer resurser för att stödja arbetet. Men räcker det? Situationen bedöms fortgå under många år och kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för en av Sveriges viktigaste basnäringar.
I en tid då vi snabbt måste ställa om från fossilberoende till bioekonomi för att klara klimatutmaningen, vilket kräver ett effektivt och hållbart skogsbruk, är det med sorg vi ser att regeringens höga målsättningar motverkas av granbarkborrens angrepp. Enligt Skogsvårdslagen är det markägarens ansvar att vidta åtgärder för att förhindra spridning av granbarkborre. Skyldigheten gäller dock inte i skyddade områden, till exempel naturreservat.
I formellt skyddad skog finns bestämmelser som styr vilka åtgärder som får göras. Ofta är dessa områden frikopplade från kraven i Skogsvårdslagen om bekämpning av insektshärjning. Vi behöver skyddade områden, bland annat för bevarande av biologisk mångfald, men det gör också att granbarkborren kan frodas och sprida sig även till den brukade skogen. Det blir ett sisyfosarbete för kringliggande skogsägare som gör vad de kan för att minska angreppen i den brukade skogen.
Det är mycket välkommet att den socialdemokratiskt ledda regeringen i höstbudgeten aviserar ännu mer resurser i kampen mot granbarkborren. Regeringen, i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, kommer att tillföra 30 miljoner kronor under 2020–2022 för att hantera skogsskador, utöver de pengar som regeringen redan tillfört Skogsstyrelsen för ändamålet i år.
Samtidigt höjs anslaget för naturvårdsarbete för åtgärder i värdefull natur med 400 miljoner kronor. Det är pengar som exempelvis ska gå till skötsel och förvaltning av naturreservat och nationalparker, artbevarande och restaurering av skyddade områden. Det är mycket bra.
Mot bakgrund av den svåra skadebild som finns i delar av landet är det viktigt att alla inblandade parter samverkar och gör sitt yttersta för att begränsa utbrotten. Det gäller såväl privata skogsägare som ansvariga myndigheter. På längre sikt behöver vi frångå den utbredda monokulturen och i större utsträckning överväga blandad skog.
Vi förutsätter att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samverkar för ett effektivt bekämpningsarbete. Bedömer de att ännu skarpare vapen krävs i arbetet för att förhindra spridning av borren från skyddad till brukad skog är vi inte främmande för att lägga nya förslag. Vi måste göra det som krävs för att säkerställa ett än mer effektivt skogsbruk för att klara omställningen till bioekonomi och en hållbar framtid.
Isak From (S), riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
Åsa Eriksson (S), riksdagsledamot i Näringsutskottet