Sara Johansson

Jordbruksministrarna i Rådet är inte överens om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Sverige var ett av de länder som satte ner foten i samband med att EU:s jordbruksministrar träffades för ett informellt rådsmöte i ordförandelandet Rumänien i förra veckan. Ett tiotal medlemmar markerade att Rumäniens ambition att nå en överenskommelse om delar av reformpaketet vid nästa veckas jordbruksministerråd inte är genomförbar.

– Det finns väldigt mycket kvar att diskutera. På teknisk nivå, men det finns också många utestående frågor, säger Lars Olsson, departementsråd på Näringsdepartementet.

Till de utestående frågorna hör avgöranden som är helt beroende av hur <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/eu-kommissionen-vill-minska-eus-jordbruksbudget/">EU:s nästa långtidsbudget</a> ser ut, något som inte ligger på jordbruksministrarnas bord, utan på regeringschefernas. Det är de som ska besluta hur den slutgiltiga fördelningen av jordbruksbudgeten mellan medlemsländerna ska se ut, och hur stor utjämningen i skillnaderna mellan framför allt gamla och nya medlemsländer ska bli, om någon.

– Det är nog den svåraste frågan att lösa ut.

Det kontroversiella förslaget om obligatoriska stödtak, återkommande föreslaget, aldrig genomfört, hänger också ihop med långtidsbudgeten. Samma gäller för hur stor del EU respektive nationella budgetar ska ta av finansieringen av landsbygdsprogrammet.

Även på de områden där jordbruksministrarna har hela ansvaret finns det stötestenar. När Rumänien sammanfattar diskussionerna konstateras det att alla är överens om att miljöambitionerna bör höjas. Men åsikterna går isär bland annat om vilka grundvillkor för miljö och klimat som ska gälla för direktstöden, och huruvida de miljöersättningar som är tänkta att ingå i direktstöden ska vara obligatoriska för medlemsländerna att erbjuda. Åtminstone en del av problematiken ligger i att kombinera effektiva miljöåtgärder utifrån nationella förutsättningar med en fortsatt gemensam struktur utan att öka krånglet för lantbrukare och medlemsländer.

För den svenska regeringen är det prioriterat att jordbrukspolitikens bidrag till miljö- och klimatarbetet höjs samtidigt som villkoren utformas på ett sätt som fungerar i Sverige. Att reformtrenden att göra Cap mer marknadsorienterat inte vänder är en annan viktig fråga för Sverige.

– Det finns förslag som går i motsatt riktning, med mer produktionskopplade stöd, säger Lars Olsson.

Han tror inte att frånvaron av en partiell överenskommelse behöver försinka reformprocessen. Om allt är redo att sjösättas till 2021, när dagens politik går ut, hänger minst lika mycket på när EU-parlamentet är färdigt med sin förhandlingsposition. Där är det ännu inte beslutat om <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksutskott-vill-se-mer-reglerad-jordbruksmarknad/">de förslag</a> jordbruksutskottet antagit ska gå direkt vidare till omröstning i plenum eller om de ska beredas om i <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ny-maktbalans-kan-rucka-balansen/">det nya parlamentet</a>. Och inget kan bli klart förrän förhandlingarna om långtidsbudgeten är klara.

– De kommer att dra ut på tiden. Det finns ingen riktigt bra prognos för när man kommer att ta det beslutet, mot slutet av året kanske, eller senare.

<h3>Största förändringarna i reformförslaget</h3>• Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000 euro.• Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.• Större fokus på unga lantbrukare.• Förgröningen försvinner.• Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.• I förslaget till långtidsbudget för perioden 2021–2027 skärs jordbruksbudgeten ned med runt fem procent. Stöden i landsbygdsprogrammet minskar mer än direktstöden.

Planerna på att EU:s jordbruksministrar skulle ha enats om delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i juni har gått om intet.

Planerna på att EU:s jordbruksministrar skulle ha enats om delar av reformen i juni har gått om intet.

Grusade förhoppningar om Cap-överenskommelse

Politik

Planerna på att EU:s jordbruksministrar skulle ha enats om delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i juni har gått om intet.