Det ekologiska lantbruket har flera mervärden. Till dessa hör att undvika mineralgödsel och minimera överskott av fosfor i gårdens växtnäringsbalans, inga kemiska bekämpningsmedel får användas, användningen av antibiotika är strikt reglerad, högre krav ställs på vall och gröngödsling i växtföljden samt på djurhållningen, och den biologiska mångfalden ska gynnas. Till skillnad från författarens påstående om bristande evidens har flertalet studier – svenska och internationella – påvisat en högre biologisk mångfald på ekologiska gårdar med jämförbart ekonomiskt resultat.
Hållbarhet är mer än klimat
I vår bok "Recept som förändrar världen" skriver vi att en ekologisk biff som transporterats lång väg är att föredra framför en icke ekologisk biff från grannskapet, vilket Kersti Linderholm kritiserar i vidstående debattartikel. Detta citat ur boken är taget ur sitt sammanhang, där vi förklarar vikten av att förstå miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv, skriver Johan Rockström och Victora Voss-Schrader Bignet.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I boken lyfter vi därför ekologisk över konventionell biff i termer av vilket alternativ som bidrar mest till hållbarhet – inte enbart klimatet. Dessutom visar studier att en andel av ekoköttets utsläpp kan kompenseras av kolinlagring på vallodlingar. Ett problem i vårt moderna jordbruk är att vi importerar proteinfoder, exempelvis soja från Sydamerika, som bidrar till avskogningen i Amazonas. Intensiv köttproduktion använder mer importerat foder än mer extensivt betande nötkreatur på ekogårdar som även har krav på minst 60 procent egenproducerat foder. Den produktion där vi importerar näring som bidrar till övergödning av Östersjön är inte hållbar.
Johan Rockström
Professor i miljövetenskap och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research
Victora Voss-Schrader Bignet
Doktorand inom hälsosam och hållbar mat vid Stockholm Resilience Centre