Helena Jonsson har varit förbundsordförande sedan 2011, men efter stämman i maj blir det en ny person som får axla rollen.
Helena Jonsson slutar som LRF-ordförande
Vid nästa stämma slutar LRF-ordförande Helena Jonsson. Det meddelas på tisdagsmorgonen.
– Jag väljer att inte ställa upp för omval, jag har suttit i LRF:s förbundsstyrelse i tolv år och hälften av den tiden har jag varit ordförande. Det är helt enkelt en bra tid för mig att göra något annat, men det är också en bra tid för LRF att byta ordförande, säger Helena Jonsson.
Hon tänker närmast på översynen av LRF:s långsiktiga finansiering, som inte har varit "helt smärtfri", enligt hennes egna ord.
– Ändringen av medlemsavgiften har till exempel inneburit en del bekymmer. Men vi ser nu att LRF rekryterar både nya och nygamla medlemmar i en omfattning som är större än på länge vilket är positivt.
När hon tillträdde som ordförande tog stämman beslutet att sjösätta LRFs livsmedelsstrategi och vända de nedåtgående kurvorna för svensk livsmedelsproduktion. I dag, när Helena Jonsson har meddelat sin avgång, kan hon se tillbaka på en ökad tillväxt i flera branscher.
Men hon lyfter också fram att hon har varit med om att forma en organisation där LRF har tagit rollen som paraplyorganisation för branschen.
– Proppen ur var egentligen när LRF och Svensk Mjölk började samarbeta.
Men framför allt minns hon tillbaka på mötena med alla människor.
– Det är ett fantastiskt uppdrag att få träffa medlemmar från södra till norra Sverige, och mötena med beslutsfattare, myndigheter och politiker nationellt och internationellt. Det som är intressant är att man pratar om samma frågor och har olika perspektiv. Jag kan ha förståelse för vissa perspektiv, och andra inte alls. Vi pratar till exempel allt oftare om att man måste ta vara på de ekologiska-, ekonomiska- och sociala perspektiven. Det gör inte alla, men det måste vi ha i våra företag, som bönder och företagare.
Och så till den mest obligatoriska frågan. Vad ska du göra nu?
– Det vet jag inte. I fem månader framöver ska jag vara ordförande i LRF och jag tänker inte slå av på takten. Men vad jag ska göra efter det vet jag faktiskt inte.
Kanske återvänder hon till Tranås på heltid, där hon driver ett lantbruk.
– Frågan är om vi kommer göra en större satsning inom det, eller om jag ska göra något helt annat.
Det finns inget nytt jobb i Stockholm som lockar?
– Jag vet helt enkelt inte.