Ulf Aronsson

Ett sätt att byta stamved mot bränsleflis. Så går det att sammanfatta ett 30-årigt gallringsförsök som genomförts av Skogforsk för att studera effekterna av helträdsuttag.

Helträdsuttag vid gallring används ibland för att få ut skogsbränsle ur så kallade konfliktbestånd, där röjningen är kraftigt eftersatt. Träden är för klena för att ge gagnvirke, men genom att ta ut hela stammar som flisas till bränsle är det ändå möjligt att få en intäkt.

<h3>Tillväxtminsking större än uttaget</h3>

Problemet är bara att uttaget av helträd ger tillväxtförluster på kvarvarande bestånd. I Skogforsks försök var tillväxtförlusterna 15 procent, vilket var mer än uttaget av biomassa vid gallringen. Det innebär att man som skogsägare går back på ingreppet inte bara sett till volymen, utan troligen även ekonomiskt eftersom timmer och massaved ger bättre betalt än bränsleflis. Tillväxtminskningen innebär samtidigt att bindningen av koldioxid ur atmosfären minskar.

Det låter som energivedsgallring är lite av Ebberöds bank?

– Ja, det kan det bli, säger Staffan Jacobson, en av forskarna bakom studien. Men det kan vara lönsamt trots tillväxtförlusterna beroende på priserna på energiflis, räntesatser och så.

Även grotuttag efter slutavverkning ger minskad tillväxt med cirka 10 procent på efterföljande bestånd under 15-20 år, berättar Staffan Jacobson. Orsaken är främst att kväve försvinner från beståndet genom uttag av helträd och grot. Kväve är en tillväxtbegränsande faktor för skog i så gott som hela Sverige, och Skogforsk utvärderade därför även effekterna av kvävegödsling i gallringsförsöket.

Att bara tillföra den mängd kväve som tagits bort vid helträdsuttaget räckte inte för att kompensera tillväxtförlusterna, men det gjorde däremot en konventionell kvävegödsling med en giva på 150 kilo kväve per hektar.

– Det finns många andra organismer som är bättre på att ta upp kväve än vad träden är. Därför måste man upp över en viss nivå i gödslingen för att få full effekt, kommenterar Staffan Jacobson.

Trots utfallet av studien tycker han inte att den ska tolkas som att skog inte ska användas som en alternativ energikälla.

– Men det är viktigt att förklara effekterna och informera om dem så att det blir rätt betalt till de enskilda markägarna. Och det är farligt att lansera energivedsgallring som ett skötselsystem, att strunta i röjningen för att ta ut helträd vid gallring, det bör bara användas på konfliktbestånd, avslutar han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/tjana-pengar-pa-grot/">Så räknar du ut om groten blir lönsam</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/politiska-beslut-for-att-framja-bioenergin/">"Bioenergins möjligheter slarvas bort"</a>

<h3>Skogforsks försök med helträdsgallring</h3>På försöksytor i Småland, Värmland och Hälsingland jämfördes effekterna av helträdsgallring med konventionell gallring. Dessutom fanns jämförelseytor med kvävegödsling, dels motsvarande den mängd kväve som togs bort vid helträdsuttaget, dels med en giva på 150 kg N/ha.1984-1987 gallrades ytorna med 30 procents uttag, en andra gallring utfördes 1997 och försöken utvärderades 2015-2017. Uttagen av biomassa vid helträdsgallring var 14, 18 och 23 ton per hektar. Samtidigt var tillväxtminskningen 40, 71 och 28 skogskubikmeter, motsvarande 16, 28 respektive 11 ton torrsubstans.Sammantaget innebar helträdsuttaget att tillväxten i bestånden sjönk med i genomsnitt 15 procent.

Försök som genomförts av Skogforsk visar att helträdsuttag vid gallring ger tillväxtförluster som är större än mängden biomassa som tagits ut som skogsbränsle.

Stora tillväxtminskningar efter energivedsgallring.

Svårt att räkna hem energigallring

Skog

Uttag av skogsbränsle vid gallring sänker tillväxten på kvarvarande bestånd rejält. Försök som genomförts av Skogforsk visar att tillväxtförlusten var större än den mängd biomassa som tagits ut som skogsbränsle.