Årets valdebatt arrangerades i samarbete med Ultuna studentkår och leddes av ATL:s politikreporter Sara Johansson.
Högt tempo i årets valdebatt
Det hettade till direkt i ATL:s valdebatt, som bjöd på klara skiljelinjer när några av lantbrukspolitikens viktigaste valfrågor skulle debatteras.
Äganderätten och synen på jordbrukstöden var två av ämnena där det hettade till och där skillnaderna mellan riksdagspartierna blev tydlig.
– Det är uppenbart att partierna har olika syn på äganderätten, där de rödgröna och liberalerna inte tycker att äganderätten är hotad, och att regeringens ointresse för de här frågorna ställer till det när det gäller artskyddsfrågor i skogsbruket. Här kommer man inte framåt, säger ALT:s ledarskribent Tord Karlsson.
Liberalernas Lars Tysklind var noga med att understryka att han inte ser att äganderätten är hotad i grunden, även om han var för en översyn av bland annat artskyddsförordningen.
– Ska man skydda skog på ett effektivt sätt måste vi börja titta på andra ersättningsmodeller, sa Lars Tysklind.
Tord Karlsson beskriver i grunden debatten som bra och engagerande.
Fick vi några svar?
– Det var många partier som vill verka för att inte detaljstyra djurhållningen, vilket då skulle göra det möjligt att ta ut ersättning på marknaden för sånt som svenska bönder gör utöver det som konkurrentländerna gör, som att hålla djur på bete, säger Tord Karlsson.
När det kom till lantbrukets möjligheter att bidra i klimatomställningen rådde det däremot stor samsyn mellan partierna, men samtidigt fanns det klara skillnader i vilka politiska reformer som behövs.
– Jag är trött på att klimatdebatten alltid fastnar i en köttdebatt. Svenskt lantbruk i en global kontext har 40 procent lägre utsläpp bara när det gäller mjölken. Vi vill ha en ökad biogasanvändning och vill sluta kretsloppet mellan stad och land, där vi i dag för in näringen till staden och sen fastnar den där, sa Centerpartiets Kristina Yngwe.
För- och emot nationalisering
Under debatten hettade det också till i synen på jordbruksstöden där Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ställde sig positiva till att åternationalisera både bidragssystemet och jordbrukspolitiken.
– Det är väldigt kostsamt. Vi betalar 40 miljarder per år och vi får tillbaka tio miljarder, sa Runar Filper (SD) som i stället vill utveckla ett nationellt gårdsstöd.
Här fick han snabbt mothugg av Centerpartiet, medan Socialdemokraterna vill se en minskning av jordbruksbudgeten. Även Kristdemokraternas Magnus Oscarsson var negativ till en åternationalisering.
– Jag är rädd för att om vi inte hade gått med i EU hade mycket blivit sämre för våra jordbrukare. Man får inte glömma hur det såg ut innan. Sen kan vi påverka hur det blir framåt, sa Oscarsson.
Under debatten fick politikerna även svara på frågan om det behövs en ny djurskyddslag, vilket samtliga ledamöter ställde sig positiva till.
Debatten avlutades sedan med att alla politiker fick möjlighet att poängtera varför lantbrukarna ska rösta på just deras parti i höstens val.
Missade du debatten kan du se den i efterhand på ATL.nu.