Årsstämman i veckan var en tämligen munter tillställning, uppmuntrad av fortsatt höga priser och god efterfrågan på raps.
Rapsarealerna ökar med 25 procent
Höga priser driver på rapsodlingen inte bara i Sverige. Det framkom på Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares (SFO) årsstämma.
Det har medfört att höstrapssådden ökade med 25 procent i fjol till närmare 105 000 hektar.
– Ökningen har skett främst i Öst- och Västergötland och i Mälardalen. Längre söderut har vi sett lite varningstecken och i växtföljder där rapsen ingår är den maxad, säger ordförande Lars-Johan Merin, och tillägger att normalt bör rapsen inte sås oftare än femte till sjätte år.
Fjolårsskörden var dock inte optimal. Snittavkastningen föll till 3,1 ton per hektar från fyra året innan, vilket var ett rekordår. Drygt 80 000 hektar höstraps odlades.
– Vi hade problem med skadedjur och torka på vissa håll, förklarar Lars-Johan Merin.
"Rapsmästaren"
Problemen i höstrapsen var störst med skadedjur som skidgallmyggor, vivlar och snigel och sjukdomar som klumprot.
Potentialen till höga svenska skördar finns dock. Det visade inte minst ATL:s systertidning Lantmannens tävling "Rapsmästaren". Där fick enligt tävlingsledningen vinnaren en skörd på 5,5 ton, omräknat till verkliga förhållanden.
Vårrapsen hotad
Vårrapsens framtid i Sverige är dock mer hotad, enligt Lars-Johan Merin, på grund av betningsförbudet. I två år har dispensansökan avslagits, vilket lett till att arealerna rasat från kring 50000 hektar till bara drygt åtta.
– Vi befinner oss i norra zonen där länder som Finland fått dispens, vilket också skulle gälla Sverige, men den svenska regeringen ignorerar detta och vägrar att följa EU:s regelverk, säger Lars-John Merin och tillägger att nu hanteras frågan av LRF Växtodling.
– Vi behöver vårrapsen i växtföljden. Det är en väldigt viktig omväxlingsgröda och bra för bin och andra pollinatörer.
LÄS OCKSÅ: Rekordsådd av höstraps och ekologiska grödor