Den senaste veckan har rådgivare på HIR Skåne uppmärksammat att Jordbruksverket gjort justeringar i stödrättsinnehavet hos ett flertal lantbrukare efter SAM-ansökan 2015.
Indragna stödrätter ställer till problem
Brister i Jordbruksverkets IT-system skapar nya bekymmer för lantbrukare. Sent indragna stödrätter gör att lantbrukare kan gå miste om tusentals kronor i år.
Malin Eborn
– Beskedet kommer så sent att det inte finns en chans att komplettera med nya stödrätter om det blir brist i årets ansökan, säger Ingemar Henningsson, EU-rådgivare på HIR Skåne.
De av HIR Skånes kunder som påverkats har fått mellan 1 till 7 indragna stödrätter retroaktivt. Om informationen kommit tidigare under säsongen hade lantbrukarna haft möjlighet att köpa till stödrätter. Men den 15 juni är sista dagen då förändringar i årets SAM-ansökan tillåts vilket därmed sätter stopp för tillägg. Följden blir att lantbrukare kan gå miste om stöd både 2016 och 2017. Värdet av en stödrätt är gårdsstöd och förgröningsstöd på 1800 kronor per år.
– Förlusten för lantbrukare kan bli allt från några hundralappar upp till drygt 10 000 kronor bara i år vilket i det senare fallet känns väldigt mycket, säger Ingemar Henningsson.
Korrigerar löpande
På Jordbruksverket bekräftar man att några hundra lantbrukare nu fått besked om justeringar i stödrättsinnehavet runt om i landet utifrån stödansökan 2015. Det handlar både om indragna stödrätter och tillkomna stödrätter. Brevet skickades ut i slutet på maj. Som processen ser ut så handlägger och korrigerar Jordbruksverket stödrätterna allteftersom länsstyrelserna blir klara och avslutar sina ärenden om gårdsstöd.
– Sena uppgifter från länsstyrelserna har fördröjt processen, säger Rickard Gustafsson, tillförordnad chef på Jordbrukarstödsenheten, Jordbruksverket.
Eftersom beskedet kommer så sent har lantbrukare med indragna stödrätter inte hunnit köpa till nya innan sista ändringsdatum. Hur ser du på det?
– Det är olyckligt, säger Rickard Gustafsson.
Justeringar utifrån 2015 års ansökan har gjorts i omgångar även tidigare. Exakt hur många lantbrukare som framåt får justeringar finns inget svar på hos Jordbruksverket eftersom ärendena ligger hos länsstyrelserna.
Krånglande IT-system
Att förändringar görs så långt tid efteråt beror på de stora problemen med Jordbruksverkets IT-system som bland annat bidraget till mycket sena utbetalningar av stöd och som i hög grad också påverkat länsstyrelsernas arbete negativt.
– Vi ligger sekundärt i systemet och kan inte göra något förrän vi har fått en fastställd areal från länsstyrelserna, säger Rickard Gustafsson.
Ingemar Henningsson tycker att Jordbruksverket kommer undan för lättvindigt med att skylla på brister i IT-system.
– Jordbruksverket kräver att lantbrukare ska skicka in en korrekt ansökan vid rätt tidpunkt. Då har man rätt att begära samma agerande från Jordbruksverket, säger han.
PREMIUM: Stor efterfrågan på svenska frön
LÄS MER: Fortsatt strul med stödutbetalningar