Infrastrukturminister Tomas Eneroth har helt rätt i sitt svar till Helena Lindahl och Anders Åkesson i ATL den 23 mars när han skriver att ”något sådant beslut finns inte!” Det har nämligen inte tagits något beslut alls sedan SOU 2001:67 då försök till gränsdragning mellan statlig, allmän och enskilda vägar påbörjades. Inte ett beslut på 17 år. Den delen av debatten kan vi lägga åt sidan och ägna oss åt resten.
Indragning av vägunderhållet är ingen myt
En väg i taget överför staten ansvaret på enskilda. Det är de små stegens tyranni.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
”Myten” om de 2 000 milen kommer från ett inslag i Rapport. Dagen efter dementerade Trafikverket uppgifterna på hemsidan samt hänvisade till Översyn Väghållaransvar (2012) – en projektrapport gjord i samarbete mellan Trafikverket, SKL och Riksförbundet Enskilda Vägar.
Den skriften är inte heller stadfäst, men Trafikverket hänvisar till den ändå. Att inte Thomas Eneroth personligen har tid att kontrollera sina uppgifter är förståeligt, men nog borde ministern ha låtit någon medarbetare läsa det dokument Trafikverket hänvisar till, innan han okritiskt svarar på debattartikeln.
Läs gärna Översyn Väghållaransvar, sidan 26. (Eller varför inte hela? Det har vi gjort.)
Förslag till åtgärd: ”Väglagen bör ändras... Om gränsen sätts vid trafik mindre än 125 fordon per dygn skulle cirka 2 000 mil allmän väg kunna prövas för att bli enskild”
Konsekvens av att åtgärden genomförs: ”... i alternativet 125 fordon blir motsvarande minskning (av statens kostnader, vår anm.) cirka 520 miljoner kronor per år.”
När infrastrukturministern i en interpellationsdebatt den 17 mars hävdar att Översyn Väghållaransvar inte gäller, speciellt inte sidan 26, samtidigt som Trafikverket hänvisar till detta dokument på sin hemsida och ministern dessutom säger att det inte finns några klara kriterier för när en väg ska vara enskild eller allmän – utom Väglagen – då finns det all anledning att sprida välgrundad oro kring väghållningen på landsbygden.
Vi har skrivit ett tiosidigt dokument kring problematiken med enskilda vägar. Den är faktagranskad av en markadvokat. Dokumentet heter ”Trafikverket och de små stegens tyranni”. Den tar 30 minuter att läsa, vi skickar gärna ett exemplar till ministern. Ingenstans i dokumentet står att de 2 000 milen ska dras in här och nu, tvärtom. Däremot avslutas dokumentet:
En väg i taget vidgas begreppet enskild väg.
En väg i taget överför staten det totala ansvaret och underhållsbördan för alltfler länsvägar/allmänna vägar till enskilda fastighetsägare, lantbrukare och skogsägare på landsbygden.
En väg i taget ger inga rubriker i dagstidningarna.
Det är det som kallas de små stegens tyranni.
I februari 2018 fick vi ett brev från Trafikverket där de hävdar att väg 801 är lågtrafikerad, vilket är ett bra skäl för indragning, eftersom trafikflödet på vägen är mindre än 500 fordon per årsmedeldygn. Det ”låga” trafikflödet har vår väg gemensamt med 55 procent av övriga nu statliga vägar – eller omräknat i mil cirka 5 000, vilket inkluderar de mytiska 2 000 milen.
Ingegerd och Hans Edman
Byalag Drothem väg 801