Ulf Aronsson

I början av 2017 avbröt Skogsstyrelsen inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Orsaken var svårigheter att identifiera och avgränsa nyckelbiotoperna med dåvarande metodik.

Nu har myndigheten utvecklat en ny metodik med hårdare krav för vad som ska klassas som nyckelbiotop, vilket innebär att arealerna nyckelbiotoper bedöms minska i nordvästra Sverige.

– Jämfört med den tidigare skattningen från hösten 2018 minskar arealen med ungefär 5 procent, undantaget Norrbotten där det minskar med 15 - 20 procent, säger Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

Det innebär att runt 12 procent, drygt 500 000 hektar, av den produktiva skogen utanför formella avsättningar i nordvästra Sverige bedöms hålla nyckelbiotopskvalitet. I dagsläget är bara 120 000 hektar nyckelbiotoper registrerade. Utöver det har 13 procent av arealen i området redan formellt skydd.

Skogsstyrelsen har även jämfört hur arealerna med nyckelbiotopskvalitet utvecklats sen år 2000. Enligt de nya skattningarna har 55 000 hektar skog med nyckelbiotopskvalitet avverkats, men samtidigt har 128 000 hektar tillkommit.

Visar inte det att den svenska modellen fungerar och att naturvärden flyttar sig över tid på landskapsnivå?

– För att så mycket skog ska kunna växa in i nyckelbiotopskvalitet krävs att det finns skogar som är ganska bra redan tidigare. Det tror jag inte det finns i resten av landet, och det kommer inte att finnas i nordvästra Sverige i samma omfattning heller för de kommande 20 åren.

”Nyckelbiotopsmetodiken var inte framtagen för att användas inom certifieringen och det finns fortfarande ett behov av ett kunskapsunderlag”, säger Tove Thomasson, Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen rapport om den nya metodiken har väckt starka reaktioner, både från skogsägarhåll och från miljörörelsen. ”Ny metod för nyckelbiotoper kostar skogsägare miljarder”, anser LRF Skogsägarna. ”Skogsstyrelsen nedgraderar nyckelbiotoper”, skriver miljöorganisationerna.

Tove Thomasson har inget bra svar på en lösning som gör alla parter nöjda.

– Men nu har vi en metod som förhoppningsvis tar bort diskussionen om subjektivitet och som är transparent och förutsägbar. Sen behövs det mer resurser för områdesskydd på nyckelbiotopsrika fastigheter.

Kritiken kommer inte som någon överraskning eftersom resultaten från metodikutvecklingen presenterats löpande för en samverkansgrupp.

– Det är väldigt polariserat men vi brukar försöka framhålla att nyckelbiotopsklassificeringen inte är något avverkningsförbud. Det som gör att virket inte går att sälja är kopplingen till certifieringen. Så som det har blivit var det inte tänkt från början, metoden var inte framtagen för den tillämpningen och det finns fortfarande ett behov av ett kunskapsunderlag.

En ny metodik höjer kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige. Men varken skogsägarna eller miljörörelsen är nöjda.

Bara ris för Skogsstyrelsens nya metod för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige.