Inget andrum för småskalig vattenkraft

ATL har tidigare rapporterat om hur ägare till småskalig vattenkraft fått sina tillstånd indragna och uppmanats ansöka på nytt, vilket är förenat med stora kostnader.

Riksdagsledamöterna Sten Bergheden (M) och Magnus Oscarsson (KD) krävde dispens till småskaliga vattenkraftverk med gamla tillstånd, under tisdagens interpellationsdebatt, rapporterar Land Lantbruk och skogsland.

Miljöminister Karolina Skog (MP) avvisade riksdagsledamöternas krav på stopp av länsstyrelsernas pågående tillsynsärenden. "Man får acceptera att processerna tar tid" svarade hon enligt Land lantbruk och skogsland

Måste uppfylla moderna miljökrav

Hanna Tornevall, vattenvårdsdirektör och ansvarig för Vattenmyndigheten Västerhavet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland menar att det inte handlar om att avveckla den småskaliga vattenkraften.

– De anläggningar som är kvar ska ha tillstånd och möta moderna miljökrav, tillsyn är ett verktyg för att åstadkomma det, säger hon.

Att moderna miljökrav inte alltid går att tillämpa i en urgammal kulturmiljö ser hon inte som något problem, hon menar att det går att lösa i en avvägning mellan miljö och kultur.

Nu framgår att regeringens proposition rörande prövning av vattenverksamheter kommer att lämnas in i september, i stället för till sommaren som man tidigare aviserat. Detta gör att en sedan länge efterlängtad översyn av regelverket, samt eventuella lagändringar, skjuts ännu längre på framtiden.

Drabbas när lagändringar dröjer

De små, ofta familjeägda, kraftverk som utreds och blir ålagda att söka nytt tillstånd, kan hamna i svår ekonomisk situation för ett regelverk som med största sannolikhet står inför stora förändringar. Men de har alltså ingen dispens att vänta från vare sig regeringen eller Länsstyrelsen.

– Vi har ett uppdrag att utföra både gentemot regeringen och EU, där vi i de nya Vattendirektiven förbundit oss att förvalta våra vattenresurser, säger Jan Gustafsson, Enheten vattenärenden vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Dagens vattenrättsliga regler för tillståndsbedömning lägger stor vikt vid samhällsnytta, vilket kan fälla många av de småskaliga vattenkraftverken. För att räknas som småskaligt får de generera högst 10 MW per år och många ligger långt under det.

Just regeln om samhällsnytta är en av de delar i regelverket som nu ska ses över och eventuellt ändras, men det hjälper inte de vattenkraftverksägare som redan lagförts.

Att ansöka om tillstånd kräver en extern miljökonsekvensbeskrivning och beräknas kosta runt 500 000 kronor, men även nedläggning av verksamheten kräver kostsamt tillstånd vilket försätter de småskaliga kraftverken i en svår knipa.

– Vi har jättestor förståelse för den förtvivlan ett föreläggande kan medföra, men vi måste följa de direktiv vi fått, säger Jan Gustafsson.

Han menar att de gjort allt de kan för att ge så lång tidsfrist som möjligt för tillsynsärenden rörande urgamla små vattenkraftverk. De som blir tvungna att ansöka om nytt tillstånd kan förhoppningsvis sätta sitt hopp till de stora kraftbolagen. En åtgärdsfond planeras, där drabbade kan söka pengar för att utföra de miljöanpassningar som krävs.

Västra Götaland ökar takten

I Västra Götaland har Länsstyrelsen under 2015 och 2016 tillfälligt minskat öppningen av nya tillsynsfall mot småskalig vattenkraft. I pågående ärenden fortsatte dock utredningarna oförändrat.

Av de ärenden som gått till domstol har det, i alla fall utom ett, utdömts föreläggande om att inkomma med ansökan om tillstånd inom en utsatt tid. Annars måste de lägga ned verksamheten.

Efter att vattendelegationens arbete blev klart i december ökar man takten . Med stöd av åtgärdsförslagen har Länsstyrelsen för avsikt att göra fler och mer effektiva granskningar av länets vattenkraft under 2017.

Cirka 100 av länets sammanlagt runt 300 småskaliga vattenkraftverk står i dag utan tillstånd och av dem ska knappa hälften granskas.

– Nu anställer vi en projektledare, men vi kommer även att söka mer personal som ska jobba med de här frågorna, säger han.

Det kommer att göras en mycket utförlig utredning och analys av vilka anläggningar som ska utredas med hänsyn till skyddsvärda områden och kulturvärden. Utredningen förväntas enligt Jan Gustafsson ta både tid och arbetskraft i anspråk och den ska göras i samråd med både organisationer kring vattenverken och ägare.

– Jag kan inte tänka mig att vi kommer att inleda några nya tillsynsinsatser förrän efter sommaren, säger han.

Lisbeth och Ingmar Olsson som äger kvarnen i lilla Stångsmålaån har ATL tidigare rapporterat om. Paret fick tillstånd att driva sin kvarn baserat på urminnes hävd. Tillståndet drogs sedan tillbaka med hänvisning till att urminnes hävd inte längre gäller, efter en prejudicerande dom i Mark- och Miljööverdomstolen. Läs mer om Lisbeth och Ingemar Olsson här.

Alla Sveriges 3000 småskaliga vattenverk producerar cirka 4,2 TWh per år. Det motsvarar drygt 850 000 hushålls årsförbrukning.