"Jag förväntar mig att det åtalsanmäls"

För ett år sen bildades polisens nya grupp mot artskydds- och kulturarvsbrott. Där kan ärenden med kultur- och fornminnen som skadats av skogsbruket hamna. Och det borde vara en hel del.

Vid en uppföljning som Skogstyrelsen gjorde 2014 undersöktes 441 avverkningar med 950 redan kända fornlämningar. 41 procent, 387 lämningar, hade påverkats, varav runt hälften skadats eller skadats svårt. Men det har inte resulterat i en bunt med anmälningar hos polisen.

– Nej, det har vi inte fått, säger Filippo Bassini, chef för gruppen.

Förväntar sig stark tillsyn

Enligt honom har gruppen inte haft så mycket att göra hittills. Just nu jobbar de med ett 30-tal ärenden, varav 15 gäller brott mot kulturmiljölagen. Filippo Bassini är medveten om att det kan förekomma en hel del brott mot kulturmiljölagen i skogen, men gruppen är beroende av andra myndigheter för att få in information.

– Jag har träffat handläggare som jobbar med tillsyn hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Jag förväntar mig en stark tillsyn, att de gör det de ska vid tillsynsansvar och att de kommer in med åtalsanmälningar om de misstänker brott.

Skyldiga att anmäla

Men det kommer inga från Skogsstyrelsen.

– Vi är skyldiga att anmäla skador på lämningar som omfattas av kulturmiljölagen. Men de hamnar på länsstyrelsens bord, de är tillsynsmyndighet, säger AnnKristin Unander på Skogsstyrelsen.

Kulturmiljölagen gäller lämningar från före 1850. Är lämningen yngre så gäller skogsvårdslagen som Skogstyrelsen är tillsynsmyndighet för.

– Men det är svårt att avgöra hur gamla de är. Vad gäller husgrunder och kolbottnar etcetera förutsätter vi att de är från efter 1850, och för att påverkan ska ses som ett brott måste vi först ha utfärdat ett förbud. Då kan vi skriva föreläggande om återställning.

Få anmälningar

Skogsstyrelsen uppföljningar gäller bara redan kända fornlämningar. Hur många okända lämningar som påverkas av skogsbruket går inte att säga, och enligt AnnKristin Unander är mörkertalet stort.

Hon får medhåll av Filippo Bassini, som tror att lagens formulering bidrar till det låga antalet anmälningar.

– I kulturmiljölagen står att länsstyrelserna kan eller bör anmäla brott, inte att de skall. Det är alldeles för uddlöst. Från polisen kan vi inte göra mer, och jag vill se en skärpning av lagen.