Naturvårdsverket lämnade i går in flera förslag till regeringen om hur älgförvaltningen ska bli bättre. Förvaltningen ska bland annat ta större hänsyn till vilka betesskador som älgstammen orsakar lokalt. Dessutom vill Naturvårdsverket följa upp hur duktiga länen är på att nå avskjutningsmålen, och "ge stöd" om inte tillräckligt många älgar skjuts. Dessutom ska en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort tas fram nästa år.
Jägarna kritiska till mer statlig styrning i älgfrågan
Älgförvaltningen blir mer byråkratisk och ineffektiv om Naturvårdsverket får ökat inflytande över det lokala arbetet. Det befarar Jägarnas Riksförbund som i stället föreslår förlängda jakttider och mer lokal påverkan.
Cecilia Persson
Vill ha ökat lokalt inflytande över jakten
Jägarnas Riksförbund håller med om att det finns flera brister i dagens system med älgförvaltningen, men är kritisk till förslaget om mer statlig styrning i älgfrågan. Det gör förvaltningen ännu mer byråkratisk, ineffektiv och centralstyrd, menar förbundet.
"Det förvaltningen behöver är snarare det motsatta. Ett ökat lokalt inflytande där de lokala jägarna och markägarna ges möjlighet att i realiteten påverka sin situation", skriver förbundets ordförande Solveig Larsson i ett uttalande.
Jägarnas Riksförbund föreslår i stället att brunstuppehållet slopas i de berörda länen där regeln används. Det skulle hjälpa jägarna att jaga älg under en längre period och i bättre väder. Inventeringsmetoderna för att räkna antalet älgar i ett område måste också bli mycket bättre, skriver förbundet.
"Vi är övertygade om att det behövs en total översyn av älgförvaltningen som utgår från de lokala förhållandena och där fokus bör ligga på att minska byråkratin. Vi tror att det endast är genom att i större utsträckning involvera människorna lokalt som det är möjligt att nå målen nationellt", avslutar Solveig Larsson.