Tord Karlsson

Nyligen kom i stället positiva nyheter från Stockholms universitet. Man ser att halterna av kväve och fosfor minskar sedan tio år tillbaka. Forskarna kallar det en framgångshistoria.

Det betyder att insatta åtgärder har haft effekt, åtgärder på bred front inom avloppsrening, industriutsläpp och jordbruket. Det har förvisso varit betydelsefullt att Sovjetsamhället kollapsade på 1990-talet. Baltikums enorma grisfabriker stängde och ­odlingen upphörde tillfälligt på stora ­arealer. Sammanbrottet öppnade för ­effektiv ­avloppsrening i Sankt Petersburg och andra stora städer.

Men vi ska inte förringa insatserna i det svenska jordbruket. Surt kan man konstatera att en del av den minskade näringsbelastningen ­beror på att en del av den svenska djurhållningen monterats ned sedan 1990-talet. Men det har också gjorts stora insatser för att minska ­kväveutlakning och fosforförluster med effektivare stallgödselshantering, kantzoner, fånggrödor och ­våtmarker.

Enligt Jordbruksverket har kväve­utlakningen från jordbruket minskat med mer än en tredjedel mellan 1985 och 2011. Mellan 1995 och 2011 minskade ammoniak­avgången med 9 procent och fosfor­läckaget med lika mycket. En del av det har ­gynnat Östersjön.

Denna framgång har mest byggt på ­mekaniska och biologiska lösningar. Den digitala revolutionen som kommer att öka precisionen i odlingen och djuruppfödningen har bara börjat. Mer effektiv utfodring och gödsling kommer att minska jord­brukets miljöpåverkan ytterligare.

Östersjön utvecklas alltså i rätt riktning. Det går långsamt men om ett antal decennier är den mycket ­friskare än i dag. Men det kräver förstås att alla länder runt sjön fortsätter att minska näringsförlusterna.

I dag står Polen för de allra värsta utsläppen. Trots sina långa östkust är Sveriges andel av utsläppen 12 procent.

En till synes hopplös utveckling kan alltså vända. På motsvarande sätt kan man se på klimatfrågan. Det finns gott om högljudda rop på drastiska åtgärder, inte minst inom jordbruket, och särskilt idisslande djur ­ligger illa till. Bondeskam är ordet för ­dagen.

Även när det gäller klimatet måste man invänta resultaten av innovationer och ­konsekvent arbete byggt på kunskap.

Ingen brydde sig om näringsförlusterna i jord­bruket före 1980-talet och när ­åtgärder ­sattes in minskade de och ­decennier ­senare ser vi resultaten.

Vi har just upptäckt jordbrukets klimatpåverkan och börjat ta itu med problemet. Åtgärderna måste få tid att verka, en ­utslaktning och ­nedrustning av ett svenskt tämligen klimatsmart jordbruk är inte rätt väg att gå. Läget är allvarligt men ­lagom ­panik är bäst.

Rapporterna om Östersjöns tillstånd är till allra största delen pessimistiska. Bottendöd, ­utmärglade torskar och återkommande algblomningar ­signalerar ett döende hav.

Östersjöns tillstånd förbättras – och jordbrukets insats i detta är betydande, skriver ATL:s Tord Karlsson.