Användningen av biobränslen kommer att öka allt mer. Det finns en stor potential framför allt för jordbruket att göra sig en affär på att tillhandahålla råvarorna.

Biobränslen är högaktuella just nu. Vi vet att utfasningen av kol och olja är den enskilt viktigaste omställningen mänskligheten måste göra. Vi vet även att det innebär att främst energi- och transportsektorn måste hitta nya alternativ.

Tack vare Sveriges redan koldioxidneutrala energisektor är det främst transporter och industrin som ligger bakom utsläppen. För trafiken så finns det ett särskilt mål om att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Vi är inte på rätt väg för att uppnå detta. Nya siffror från Trafikverket visade att vägtrafiken 2018 snarare ökade sina utsläpp, så här behövs det göras mer.

Även flyget har blivit en viktig symbolfråga, trots att dess utsläpp, i ärlighetens namn, utgör rätt få procent. Däremot borde båttrafiken som i många fall fortfarande kör på smutsig bunkerolja lyftas fram mer.

Lösningen handlar om att hitta alternativa drivmedel och där finns egentligen bara två olika vägar i dag, biobränslen eller elektrifiering. Båda kommer att behövas såväl nu som i framtiden, men för många branscher och på kort sikt är onekligen biobränslen ett enklare alternativ.

Här finns det ”drop in”-alternativ, bränslen som redan i dag kan tankas rakt in i befintliga motorer. I och med Maria Wetterstrands flygutredning, där det föreslås en 30 procent inblandning av biobränslen även för flyget, blir det ännu mer aktuellt.

Så, vad innebär då den här boomen av efterfrågan på biobränslen för de svenska gröna näringarna? I dag importerar vi förvånansvärt mycket av det biobränsle vi konsumerar, det finns potential för att använda mer egna råvaror. Ofta ses skogen som den naturliga råvarubasen, men egentligen är skogen en ganska svår råvara att göra exempelvis förnybar diesel av. Det är rätt lågt energiinnehåll i exempelvis träflis.

Egentligen är matrester bättre. Använda oljor och fetter från livsmedelsindustrin är mycket lämpliga för att bli bränslen. Även annat kompostmaterial är användbart, särskilt till biogas. Här jobbar allt fler kommuner med att förbättra sina rutiner för att samla in matrester och sälja dem vidare som råvara.

Men framför allt finns det en potential för jordbruket som är förbisedd. Gödsel kan bli till biogas i större utsträckning än i dag, och avfallet från slakterier är lämpligt som råvara till förnybara bränslen till både vägtransporter och flyg.

Att den svenska skogen är trendig och lyfts fram som en lösning är så klart bra, men vi ska inte glömma att andra gröna näringar också är lämpliga leverantörer och att det finns potential för dem att få ut mer när allt mer av deras restprodukter kan säljas som råvara till biobränslen.

”Användningen av biobränslen kommer att öka allt mer”, skriver ATL:s Hanna Marie Björklund.