– Det finns flera faktorer bakom den här utvecklingen. Den viktigaste är igångsättningen av den nya EU-politiken, säger Harald Svensson, chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Jordbruksverket.
Jordbruksverket ägnar allt mer tid åt IT
IT-systemen tar en växande del av Jordbruksverkets personella resurser. Under 2017 ägnade sig 125 av de 836 årsanställda åt utveckling och förvaltning av IT enligt Jordbruksverkets årsredovisning. Lägg därtill att det köptes in konsulttjänster inom IT som under året motsvarade 66 årsarbetskrafter.
Marcus Frennemark
Implementeringen av den nya politiken från 2014 har frestat på krafterna. Nya system har behövt utvecklas för både direktstöden och landsbygdsprogrammet och ännu är inte alla bitar på plats. Men i sommar ska det arbetet vara klart.
Hade ännu mer IT-resurser kunnat öka hastigheten?
– Det är inte bara en fråga om resurser och personer som gör kod. Det är också en komplicerad process att reda ut vilka krav som ett IT-system ska leva upp till. Det är inte säkert, men rimligen hade ännu mer resurser lett till att problemen hade lösts snabbare, säger Harald Svensson.
Minskad overhead
Under perioden 2005-2017 har arbetsinsatsen på IT ökat från 4 till 15 procent av Jordbruksverkets 836 årsanställda; IT-konsulterna oräknade. Men Harald Svensson pekar samtidigt på en annan förändring: arbetsinsatsen i stödfunktion/overhead har under samma period minskat från 17 till 12 procent av den totala arbetsinsatsen.
– IT och overhead är i viss mån kommunicerande kärl. Statsförvaltningen visar generellt samma bild av ökande IT-insatser och minskande overhead.
Men det är inte bara utvecklingsarbete kring det nya som kräver arbete. Det finns också ett arv att förvalta. Jordbruksverket har data som härrör från tiden kring det svenska EU-inträdet och framåt, som fortfarande måste hållas funktionella.
– Det är inga jättesaker, men vi måste göra underhållsarbete även på de systemen. Vi kan inte glömma historien och det innebär att vi kontinuerligt får en allt större förvaltningsuppgift att lösa.
Ny reform på gång
Ett område som vid sidan av IT tar en växande del av Jordbruksverkets personella resurser i anspråk är Lokalt ledd utveckling, LLU, med bland annat Leaderprojekten.
LLU kom till Jordbruksverket med landsbygdsprogrammet 2014 och kräver växande personalresurser för varje år. Under 2017 sysselsatte området nästan fyra procent av personalstyrkan, motsvarande cirka 35 årsanställda.
– Det är en stor och viktig verksamhet men den är också administrativt krävande. Handläggningskostnaderna är höga i jämfört med de utbetalda beloppen, säger Harald Svensson.
Inom några år väntar nästa reform av jordbrukspolitiken och en ny EU-budget för perioden efter 2020. Ännu finns ingen beslutad politik, men Jordbruksverket försöker efter bästa förmåga förbereda sig för olika scenarier.
– Det är en kraftig ambition från vår sida att det ska vara stabilitet mot kund, alltså lantbrukaren, som gäller. Men vi kan inte heller utgå från att det bara blir en promenad i parken, säger Harald Svensson.
Jordbruksverkets personal
Verket hade under 2017 totalt 836 årsanställda. Ytterligare 500 årsanställda fanns inom Distriktsveterinärernas fältorganisation.
Under perioden 2005 till 2017 har antalet årsanställda inom Jordbruksverket ökat från 528 till 836 årsanställda i samband med att olika verksamheter tillkommit.
Under 2017 har arbetet med livsmedelsstrategin tillförts Jordbruksverket och det har tagit cirka en procent av de årsanställda i anspråk.