Jordbruksverket har tittat på de riskbedömningar av genmodifierade organismer som Efsa, den myndighet som har huvudansvaret för riskbedömningar av nya genmodifierade organismer i EU, och de svenska expertmyndigheterna, gjort de senaste fem åren. För att få exempel på bedömningar av gmo-grödor ämnade för odling har verket gått ännu längre tillbaka i tiden, då det inte har lämnats in några ansökningar om sådana sedan 2008.
Små risker med riskbedömning av gmo
EU:s system för riskbedömning av genmodifierade grödor och livsmedel är ändamålsenligt, slår Jordbruksverket fast efter en granskning.
Sara Johansson
Bred granskning
Jordbruksverkets huvudsakliga slutsats är att den samlade riskbedömningen som sker när ett företag ansöker om att få en gmo godkänd i EU är ändamålsenlig. Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, har god kompetens och goda resurser, och i kombination med att de 28 medlemsstaterna alla gör sina egna riskbedömningar, med remitteringar till ytterligare aktörer, finns det bredd i granskningen.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket är de svenska myndigheter som är ansvariga för riskbedömningar. De kan hämta in synpunkter från andra myndigheter, som Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Gentekniknämnden.
Svårigheter
I rapporten påpekar Naturvårdsverket att det är svårt att bedöma de långsiktiga effekterna av genmodifierade organismer då vetenskapligt underlag saknas. Kemikalieinspektionen anser att det finns rimliga skäl för Sverige att hålla igen med introduktionen av grödor som genmodifierats för att vara herbicidresistenta, för att inte öka användningen av växtskyddsmedel.
Jordbruksverket fick granskningsuppdraget av regeringen i december förra året.