Regeringen utsåg på torsdagen Jan Cedervärn till överdirektör på Jordbruksverket. Han har gedigen administrativ kompetens från Myndighetssverige och ska ägna särskild kraft åt att få stödutbetalningarna att fungera.
Starkare ledning ska få ut pengarna i tid
Jordbruksverket får återigen en styrelse och en överdirektör. Den administrativa kompetensen ska stärkas så att stödutbetalningarna sker i rättan tid.
– Vi vet vilka problem som finns och har funnits på Jordbruksverket. Målet är att säkerställa så att Jordbruksverket kan genomföra den politik vi har beslutat och effektivt genomföra utbetalningar av EU-stöd, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Marcus Frennemark
Jordbruksverket får också en styrelse. Det har verket saknat sedan 2008, då styrelsen ersattes av ett insynsråd. Både styrelsen och överdirektören tillträder 1 september.
Ovanligt med styrelse
Ordförande i styrelsen blir Staffan Bengtsson, som har ett förflutet som bland annat budgetchef på finansdepartementet. Ledamöter blir Elisabeth Gauffin, Malin Wildt-Persson, Annika Bränström och Peter Linderoth. Generaldirektören Christina Nordin är också ledamot av styrelsen.
– Det är ovanligt att myndigheter har styrelser, men Jordbruksverket är en jättestor verksamhet med 12 miljarder i EU-stöd, som ska hanteras. Det kan ta tid att komma till rätta med alla problem men vi tar krafttag i det här, säger Sven-Erik Bucht till ATL.
Stöden ska betalas
Jordbruksverkets mest akuta problem är svårigheten att göra utbetalningarna klara för åren 2015-2017. Här saknar ett okänt antal lantbrukare fortfarande cirka 500 miljoner kronor som skulle ha varit utbetalt.
Drivkraften bakom de organisatoriska förändringarna är alltså att skapa ordning och reda?
– Ja, inte minst att se till att det finns system så att man kan hantera utbetalningarna i tid. Det är en mycket viktig bit.
Problemet med försenade utbetalningar har hängt med i några år. Vad har det haft för konsekvenser för lantbruket och livsmedelssektorn?
– Det är självklart inte bra. Det är därför vi vidtar de här kraftfulla åtgärderna.
Men det är svårt att säga hur de påverkat. Tittar man på utbetalningarna under den här perioden så har vi betalt ut 28,4 miljarder kronor och det är 0,5 miljarder som kvarstår. Det är inget försvar för vad som inte är utbetalt, men man måste också sätta det i relation.
Ärvda problem
Jordbruksverkets IT-problem har varit känt i några år. Varför har det dröjt så länge innan du agerat?
– Vi har agerat ganska omgående. Vi tog omgående kontakt med Jordbruksverket när fördröjningarna uppdagades. Vi lät Statskontoret göra en gedigen utredning som pekade ut vad som behövde göras. Vi tillsatte en ny generaldirektör och nu gör vi detta. Så vi har agerat.
Vi ska också komma ihåg att den nuvarande programperioden började 1 januari 2014. När vi tillträdde som ny regering i oktober 2014, tio månader senare, så fanns inte programmet på plats utan det fanns 333 utestående frågor från Sverige till EU-kommissionen.
Det fanns massor av ouppklarade frågor. Det är ett helt nytt system jämfört med tidigare, men vi ärvde en hel del problematik som vi har försökt lösa. Det är väldigt lätt att säga för lite och för sent, men man måste ha hela bilden klart för sig.
LÄS OCKSÅ: Halv miljard i stöd för bönder hålls inne
LÄS OCKSÅ: Jordbruksverket ägnar allt mer tid åt IT
LÄS OCKSÅ: Stödkrånglet måste få ett slut