Hård kamp mot blåtunga

Förra gången Frankrike hade en större epidemi av virussjukdomen blåtunga var mellan 2007 och 2008. Hos Jean Roch Lemoine, lammproducent i Champfleury öster om Paris, smittades en fjärdedel av djuren.

– Nyfödda lamm dog och tackor fick missfall eller saknade mjölk. Sedan dess vaccinerar jag mina djur, även om det inte längre är obligatoriskt, säger han.

Under hösten 2015 konstaterades ett nytt fall i centrala Frankrike. I dag har viruset hittats hos djur på 1 128 platser i landet. De flesta är symptomfria, och närvaron av viruset har framförallt upptäckts via blodprov. Utbrottet är än så länge inte lika omfattande som det förra.

– Kreaturen dör sällan av blåtunga. Men sjukdomen kan innebära stora ekonomiska förluster för uppfödarna, säger Thierry Pineau, chef för avdelningen för djursjukdomar vid det franska statliga jordbruksforskningsinstitutet INRA.

Vilda djur smittade

Att helt stoppa sjukdomen är svårt eftersom viruset sprids med knott som kan förflyttas med vinden, resa med bil eller med flygtransporter. Det är också sannolikt att viruset kan övervintra i fostren hos dräktiga djur.

– Förmodligen är också många vilda djur, som vildsvin, hjortar och rådjur, smittade. Men det är omöjligt att göra en uppskattning av utbredningen eftersom vi inte kan ta blodprov på den vilda faunan, säger Thierry Pineau.

Vaccin stoppade spridning

Förra gången blåtunga härjade i landet lyckades Frankrike, liksom Sverige, stoppa epidemin genom en flerårig och obligatorisk vaccineringskampanj. Den här gången avvaktar myndigheterna dels på grund av de höga kostnaderna, dels på grund av motstånd hos lantbrukarna. Det finns dock ett lager av vaccin om det visar sig svårt att bemästra spridningen på annat sätt.

Jean Roch Lemoine, som också sitter i ledningen för fåruppfödarnas fack FNO, anser att beredskapen i landet är bra.

– Men jag önskar att samordningen vad gäller djursjukdomar blev bättre på EU-nivå, säger han.

Låg risk för spridning till Sverige

I Sverige bedömde Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i somras risken för smittspridning till Sverige som försumbar.

SVA påpekade dock att bedömningen kan ändras under vektorsäsongen. Erfarenheter från det förra utbrottet visar att smittan färdas norrut med cirka tio kilometer per vecka.

Knotten övervintrar

Den gången slog viruset först till i Nederländerna, vilket överraskade forskarna eftersom blåtungan ursprungligen är en afrikansk sjukdom som långsamt har vandrat norrut på den europeiska kontinenten.

– Att sjukdomen blir allt vanligare beror på att de insekter som bär på viruset kan övervintra i ett allt större geografiskt område. Sannolikt kommer en generell temperaturhöjning att leda till att den sprider sig till fler länder, säger Thierry Pineau.

Blåtunga

Blåtunga sprids via svidknott som bär på ett virus som kan uppträda i 26 olika skepnader.

Det virus som i dag drabbar Frankrike är av en så kallad serotyp 8, samma som drabbade Europa och Sverige 2006-2008.

Viruset drabbar framförallt idisslare, som nötkreatur, får, hjortar och rådjur.

Vissa djur utvecklar sjukdomen. Kliniska tecken är bland annat feber, hälta, svullen mule, andningssvårigheter eller dregel. Dräktiga djur kan få missfall och hos tackor kan mjölken sina. Andra djur förblir symtomfria.

Erfarenheter från utbrottet 2006-2008 visar att spridningshastigheten för smittade svidknott var upp till 10 kilometer norrut per vecka.

Blåtunga i Sverige

Under betessäsongen 2008 upptäcktes 68 fall av blåtunga, serotyp 8, i Sverige. Det ledde till en omfattande vaccinationskampanj där över en miljon nötkreatur och får vaccinerades inom restriktionsområdet i södra Sverige. Under 2009 och 2010 kom rapporter om kastningar av foster hos vaccinerade djur. Besättningar som drabbades av två eller fler aborter inom två veckor från vaccinationstillfället ersattes av Jordbruksverket.