Härje Rolfsson

Det planteras ungefär 350 miljoner plantor på svenska hyggen varje år. Ungefär 150 miljoner av dem har någon form av skydd mot insektsangrepp. Främst mot snytbaggen som gnager på stammen och kan döda plantan.

– Jag gjorde en bedömning förra året och kostnaden för snytbaggen ligger mellan 500 miljoner och en miljard kronor. Det beror lite på vilka kostnader man väger in, säger Göran Nordlander, professor i entomologi på Institutionen för ekologi på SLU.

Skogsägare förlorar pengar på att den framtida tillväxten i skogen minskar av angreppen och den direkta kostnaden uppstår när man måste skydda plantorna från angrepp. Det har fram till ungefär 2010 bestått i att man behandlar plantor med insektsgift. Men nu är det snart slut med giftbehandlingar, även om det inte har kommit några direkta förbud.

Det är framför allt certifieringsorganisationen Svenska FSC som har lyckats påverka certifierade skogsägare att använda allt mindre gift. Enligt ny statistik från FSC har kemikalieanvändningen bland certifierade minskat med 75 procent från 2010 till 2017.

– FSC:s krav på att skogsägare ska sluta använda kemiskt behandlade plantor och kravet på årliga dispensansökningar har helt uppenbart spelat en stor roll. Det har drivit på utvecklingen av alternativa skydd, säger Henrik von Stedingk, Skogs- och standardansvarig vid Svenska FSC.

Han påpekar att den snabba utvecklingen delvis beror på att flera större aktörer nu har stora anläggningar som producerar stora mängder plantor med mekaniska skydd. Det är olika så kallade beläggningsskydd, där plantan beläggs med en seg eller hård hinna som snytbaggen inte kan gnaga igenom. Det är skydd som Conniflex, som firar 10-årsjubileum i år, Cambiguard eller Ekovax. För barrotsplantor finns också barriärskyddet Multipro.

– Enligt våra undersökningar på Asa försökspark fungerar giftfria metoder ungefär lika bra som att behandla med insektsgift, säger Kristina Wallertz, forskare på SLU.

FSC:s statistik visar att det nu bara är omkring 12 procent av plantorna, som sätts på FSC-certifierad mark, som är kemiskt behandlade. FSC påpekar att storskogsbrukets egna prognoser pekar på att 2018 kommer att vara sista året för kemikaliebehandlade plantor. För de mindre skogsägarna uppskattas slutåret till 2020.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/snytbagge-valjer-bort-osmakliga-plantor/">Billigare snytbaggeskydd med motståndskraftiga plantor</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/fler-valjer-hostplantering/">Fler väljer höstplantering</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/utvecklade-planteringsror-for-vansterhanta/">Exjobb gör det lättare för vänstern på hygget</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/lonsamt-att-salja-korna-och-satsa-pa-plantor/">Lönsamt sälja korna och satsa på plantor</a>

Kemiskt skydd av plantor kan vara helt borta redan om två år. Det menar Svenska FSC, som har presenterat ny statistik om den dramatiska minskningen av giftanvändningen i skogen.