Just nu pågår rådslag om införandet av en vägslitageavgift för tunga lastbilar. Jag vill beskriva vad en skatt i storleksordningen 18 till 24 kronor per mil faktiskt innebär för de tre företag som jag deläger och arbetar i styrelsen i.
Kilometerskatten hotar de norrländska företagen
Vägslitageavgiften kommer, om den införs, att drabba landsbygdsföretag i många branscher hårt. Om landsbygden och livsmedelsproduktionen ska överleva måste den stoppas.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Företagen är jämförbara med de flesta landsbygdsföretag som tar hand om och förädlar naturens resurser norr om Dalälven. Tillsammans har företagen 26 personer anställda och fler än 100 underleverantörer och producenter.
Pelle & Lisa, Norrlandsägg är ett äggpackeri som packar ägg från producenter främst i Norrland. För detta företag kommer skatten att ge en kostnadsökning med 1,6 miljoner kronor per år. Den största ökningen kommer från intransport av ägg från äggproducenterna och uttransport av ägg till grossister.
Kostnaden för transporter är redan innan höjningen högre än företagets lönekostnader. För att kompensera för skatten måste priset i grossistledet ökas med ungefär 0,60 kronor per kilo ägg vilket är helt orealistiskt. Norrländska ägg i norrländska butiker kommer att bli än mer ovanligt.
Jämtlandsgården är ett lokalt slakteri och styckföretag. Transportkostnaden kommer att öka med cirka 800 000 kronor årligen om den föreslagna skatten blir verklighet. De största kostnadsposterna är uttransport av slakteriavfall till Svealand samt intransporter av nötdjur.
Företaget har redan innan skatten svårt att nå nollresultat. Det saknas helt förutsättningar att kompensera för den ökade kostnaden som den föreslagna kilometerskatten medför. Lokal verksamhet som kan erbjuda korta vägar in till slakteriet för djur i lantbruket och utbud av lokalt producerat kött kommer troligen inte att kunna överleva i Norrlands glesbygd om kilometerskatten förverkligas.
Fria Skog köper och säljer virke till industrin i mellersta Norrland och i Norge. I priset för timmer, massaved och energived ingår transportkostnaden med mellan 12 till 25 procent av värdet. Timmerbilar och fjärrbilar kostar i dag mellan 140 och 190 kronor per mil. Med kilometerskatten ökar kostnaden med ungefär 17 procent.
En pålaga i form av den föreslagna kilometerskatten drabbar skogsbrukarna med en sänkning av virkesvärdet om 30 till 80 kronor per kubikmeter. Effekten blir att vissa sortiment och en del avlägset belägna skogar förlorar sitt ekonomiska värde. Sortiment för bioenergi blir helt utan värde på mycket stora arealer.
Möjligheterna att ta ut kostnadsökningen av marknaden är i det närmaste obefintlig för äggföretaget och för slakteriföretaget. För skogsföretaget kan en stor del av kostnaden finansieras genom lägre virkespriser, vilket också innebär sjunkande avverkningar, lägre uttag av biomassa och att skogsbruk i delar av inlandet upphör.
De följder jag beskriver för mina företag gäller för väldigt många företag i glesbygden i Norrland.
Politikerna måste avstå skattehöjningar som snedvrider konkurrensen nationellt och internationellt om man har den minsta ambition att svensk livsmedelsproduktion och landsbygd ska överleva i hela landet. Allt annat är självbedrägeri.
Pelle Sallin
Nälden, Jämtland
Delägare i Pelle & Lisa AB, Norrlandsägg AB, Jämtlandsgården AB och Fria Skog AB.