Efter starkt tryck i frågan valde så statsminister Stefan Löfven nyligen att uttala sig om den fruktade skatten på avstånd, kallad kilometerskatt eller vägslitageavgift. Hans svar var kort och gott att ”en vägskatt får inte skada näringslivet”.
Kilometerskatten skadar visst landsbygdens företag
Statsminister Stefan Löfvens uttalande om att vägskatten inte får skada näringslivet är svårförståelig. Det är ofrånkomligt att den påverkar landsbygden.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Det fick åtminstone mig att höja på ögonbrynen eftersom skattens enda funktion är fiskal, att flytta stora pengar från näringslivet till statskassan. Det är givetvis skadligt för näringslivet.
Skadan uppstår redan från första skattekronan. Utredningen har under sommaren diskuterat nivåer på upp till 26 kronor per mil.
Ifall Stefan Löfven undrar på vilket sätt en kilometerskatt är skadlig ska jag här ge honom tre exempel:
1. Totalt skulle 26 kronor per mil i vägslitageavgift leda till ökade transportkostnader i svenskt näringsliv på närmare 10 miljarder kronor per år.
2. Kostnadsbelastningen enbart för den exportberoende skogsnäringen beräknas bli 2 miljarder kronor.
3. Bara för Norrmejerier skulle kostnaderna öka med 20 miljoner kronor varje år och påverka mjölkpriserna med drygt 10 öre per kilo mjölk hos producenten. Det är pengar som sannolikt försvinner från redan hårt pressade svenska mjölkbönder.
Allra värst kommer givetvis företag som är transportberoende att drabbas. I mitt hemlän, Kalmar, finns det gott om företag som utgör grunden för den lokala arbetsmarknaden och tar stort ansvar för jobb och tillväxt i sina respektive kommuner. Man anställer lokalt, producerar sina produkter och transporterar till den nationella och internationella marknaden.
Findusägda Wienerbagarn i Loftahammar är ett bra exempel. Man kan producera drygt 20 000 bullar i timmen, självklart finns marknaden på långt avstånd från Loftahammar. En skatt på 26 kronor per mil skulle raskt konkurrensmässigt förflytta det företaget mycket längre från sina kunder.
Om de företag som bär den lokala arbetsmarknaden inte går ihop, hur ska då landsbygden kunna leva och utvecklas av egen kraft?
Kilometerskatten har inte någon märkbar positiv effekt. För miljön är den kontraproduktiv då skogsnäringen – som är basen för biodrivmedel – riskerar att få enorma kostnadshöjningar med följden att det vi kokar biodieseln på inte kan transporteras ut ur skogen.
Den kommer inte heller stärka svenska åkerier gentemot utländska eftersom det enbart blir ”kostnadsgolvet”, inte den inbördes konkurrenskraften som påverkas. De stora förlorarna blir så klart företagen med mest transport inom Sverige och det är knappast utländska åkerier.
Med detta som bakgrund blir Stefan Löfvens uttalande besynnerligt. Kilometerskatten gör skada redan från första kronan och fyller egentligen inte någon annan funktion än att driva in pengar till statskassan.
Om statsministern verkligen menar allvar med att han inte vill skada näringslivet så bör uttalandet följas av handling. Utredningen om kilometerskatt måste avbrytas.
Jag inser att detta kan leda till interna konvulsioner i regeringen med samarbetspartnern Miljöpartiet, men det kan det vara väl värt – för landets bästa.
Anders Åkesson
Infrastrukturpolitisk talesperson Centerpartiet