Ingen överraskning med tanke på att mjölkkrisens grepp om landsbygden hårdnade och de svenska köttpriserna började sin vandring uppåt detta år.
Klämd grisproduktion trots svenskt övertag
Jordbruksverket har presenterat den Jordbruksekonomiska undersökningen för år 2015, som ger en slutkalkyl över det svenska jordbruket detta år. Den visar att mjölkproduktionen tappade i lönsamhet 2015 jämfört med ett år tidigare medan växtodling och inte minst nötkött- och grisproduktion fick ett lyft jämfört med 2014.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tord Karlsson
Sedan dess har utvecklingen för köttet varit positiv. På nötsidan har prissignalerna fått effekt. Mjölkkorna minskar snabbt i antal och mjölkgårdar läggs ned. Samtidigt ökar antalet dikor, nötkött är det nya svarta.
Inom grisbranschen syns inte alls denna effekt. Antalet slaktade grisar minskade något i fjol, trots att det är upplagt för expansion.
När jag tidigare har skrivit att man borde bygga för grisproduktion nu när priserna är bra får jag genast mothugg från uppfödare. De förklarar att pengarna ändå inte räcker för att betala något nybygge. De räcker inte ens till avskrivningarna på de gamla.
I den jordbruksekonomiska undersökningen finns det argument som ger dem rätt. För heltidsgrisföretaget blir det en halv miljon över till ersättning för eget arbete och eget kapital. Det är inte lysande, men det är inte sämre än vad växtodlarna eller de flesta mjölkbönder får.
Kanske är grisuppfödare rationella när de nöjer sig med att renovera och bygga ut lite. Storsatsningarna får vara. För hur står det egentligen till i branschen?
HK Scans svenska verksamhet har bekymmer med lönsamheten. HK Scan kan vara mindre effektivt än andra slakterier, men det kan också vara ett tecken på att man tidigare betalat uppfödarna mer än vad man kan ta ut på marknaden.
Om det inte går att höja priset får man förbättra produktionen. I en insändare i ATL den 10 februari skrev grisveterinären Simon Åkerblom om sina iakttagelser av svensk grisproduktion. Med sin erfarenhet av dansk grisproduktion ser han ett antal punkter där vi kan förbättra.
Det går att förbättra skötseln av suggor och smågrisar, det går att bekämpa sjukdomar mer aktivt. Framför allt måste vi bygga billigare, vilket ställer krav på såväl arkitekter som byggare och beställare.
Självklart har Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra myndigheter också en skyldighet att underlätta nyetablering av djurgårdar.
Rättssäkerhet och smidig myndighetsutövning är nödvändigt för att få riktig framtidstro även i grisbranschen.