– Det är en interaktion ute i naturen som är ny för oss och som vi inte har varit medvetna om tidigare. Det kan öppna upp för nya studier, och hypotetiskt skulle man kunna använda det för att förstärka växters motståndskraft inför kommande angrepp, säger Olle Anderbrant, professor i biologi vid Lunds universitet, till TT.
Könsdofter stärker trädens försvar
TT
Genom att utsätta tallplantor för skadeinsekters könsdofter kan träden lära sig att skydda sig mot insekterna – redan innan de angripits. I förlängningen kan det leda till bättre bekämpning av insekterna.
Han och forskare vid institutioner i Tyskland och Spanien har visat att växter så att säga kan lukta sig till angrepp av insekter redan innan de har börjat. Studien har publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Pnas.
Forskarna använde sig av de könsdofter – feromoner – som tallstekelns honor utsöndrar för att locka till sig hannar när hon ska lägga ägg. I laboratorium utsattes tallplantor för feromonerna ett dygn innan honorna lade sina ägg, och plantorna jämfördes sedan bland annat med plantor som inte utsatts för feromon.
Även varningssignal
Två veckor efter äggläggningen hade cirka 60 procent av äggen på de obehandlade plantorna överlevt – medan samma andel på de feromonbehandlade plantorna var ungefär 40 procent.
Med andra ord fungerar könsdofterna också som en varningssignal till växterna.
– Det nya är att vi har visat att plantorna kan triggas att angripa fienden redan på äggstadiet, säger Anderbrant.
Växternas försvar mot äggen är en utsöndring av ämnet väteperoxid. I studien lyckades forskarna också lokalisera ett antal försvarsgener hos tallarna som aktiveras av feromonerna.
Förvånande
TT: Är du förvånad över att skillnaderna i äggöverlevnad var så tydliga?
– Ja, det förvånade oss alla – och också att vi kunde se väldigt tydliga skillnader i aktiviteten i de här generna, svarar Anderbrant.
Det är ännu långt kvar till att rönen kan användas i praktisk kamp mot insekter i skogen. Anderbrant betonar att fler studier krävs för att bland annat kontrollera hur generella slutsatserna är när det gäller andra insekter och växter.
Vanlig tallstekel orsakar sällan stora skador i Sverige, men det gör dess släkting röd tallstekel. Dessa tar sällan död på träden men kan orsaka minskad tillväxt i uppemot tio år efter att ett träd har angripits, säger Anderbrant.
Tomas Bengtsson/TT