Ellinor Eke-Göransson

För att idisslare ska kunna hålla i gång sin våmfunktion krävs grovfoder som gräs, ensilage, hö och halm. Vid grovfoderbrist går det som bekant inte att enbart ersätta med extra kraftfoder.

– Skogsmaterialet fungerar som en strukturkomponent för att hålla i gång våmmen, säger Torsten Eriksson och Bengt-Ove Rustas, forskare på SLU som arbetar med fodervetenskap, till ATL.

Om skogsbiprodukterna också har en viss smältbarhet så bidrar de även med energi till korna. Tidigare försök har visat att asp är det träslag som passar bäst.

– I Sverige finns till exempel bark och träspill av asp från tändstickstillverkning som vi kan använda, berättar Torsten Eriksson.

Liknande försök har gjorts långt tillbaka i tiden.

– Redan under andra världskriget producerades stora mängder ”trähavre”. Efter det har det gjorts försök i bland annat USA och senast i Norge 2018.

Korna får 8 kilo aspflis eller bark per dag tillsammans med kraftfoder och en reducerad ensilagegiva.

I utfodringsförsöket på Lövsta deltar endast tre kor men studierna är intensiva. Bland annat mäts foderintag, smältbarhet, våmomsättning och mjölkavkastning.

– Vi har hämtat färska produkter från fabrik och fryst in. Sedan tas det ut efterhand och mals på hammarkvarn, berättar Bengt-Ove Rustas.

Vid större produktion tänker sig forskarna att råvaran antingen ska torkas eller att något konserveringsmedel som samtidigt förbättrar smältbarheten tillsätts, men exakt hur det ska gå till är inte fastställt ännu.

Exempel på biprodukter från tändsticksindustrin. Högen markerad med 1 är aspspån, 2 är bark/flis av asp och 3 är aspbark.

<h3>”Först var det inte alls populärt”</h3>

I försöken har korna utfodrats med fem kilo kraftfoder som blandats med åtta kilo aspflis eller bark.

Vad tycker korna om smaken?

– Först var det inte alls populärt, korna är bra på att sortera ut sin mat. Men det har blivit kontinuerligt bättre och bättre, säger Bengt-Ove Rustas.

Försöket startade i februari och än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser. Forskarna planerar att göra en mer omfattande studie nästa år.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/experterna-varnar-kor-kan-do-av-for-mycket-halm/">Experter varnar för ensidig utfodring med halm</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slu-forskare-vass-kan-bli-framtidens-foder/">SLU-forskare: Vass kan bli framtidens foder</a>

<h3>”Överbrygga grovfoderbrist med skogsbiprodukter”</h3>I försöken mäts: • Foderintag• Smältbarhet• Våmbakteriernas fibernedbrytande enzymer som kartläggs med RNA-prover• Våmomsättning • MjölkavkastningI projektet som finansieras av Formas studeras både metoder som kan användas direkt och nya processer från bioenergi- och livsmedelsindustri, som på sikt skulle kunna vara användbara som energisnåla alternativ för att höja fodervärdet hos skogsbiprodukter.Utfodringsförsöket pågår februari – april.

I ett nytt utfodringsförsök på SLU Lövsta i Uppsala tillsätts skogsbiprodukter i mjölkkornas kraftfoder. Projektet initierades efter torkan 2018 för att hantera foderbrist i framtiden.

Korna äter flis och bark i nytt utfodringsförsök

Djurhållning

I ett nytt utfodringsförsök på SLU Lövsta tillsätts skogsbiprodukter i mjölkkornas kraftfoder. Projektet startade efter torkan 2018 för att bättre hantera foderbrist i framtiden.