Krångel i arbetet med nya ekoregler

I slutet av juni enades EU-ländernas jordbruksministrar, EU-parlamentet och EU-kommissionen efter flera år av förhandlingar på olika nivåer om en ny lagstiftning för produktion av och handel med ekologiska livsmedel. Då framställdes arbetet med att göra en begriplig och tillämpningsbar lagtext av överenskommelsen som en ren formalitet. Den juridiska expertisen väntades vara klara med det lagom till höstens första eller andra jordbruksministerråd.

På måndag hålls höstens andra jordbruksministerråd, men något klubbande av ekoförordningen står inte på dagordningen. Att göra juridiskt hållbar verklighet av den omfattande och omdiskuterade överenskommelsen var inte så lätt som det framställdes i somras. Den officiella ambitionen från ordförandelandet Estland är nu att allt ska vara klart före december månads möte mellan jordbruksministrarna.

Ingen förändring i rösterna

Som ATL tidigare skrivit har svenska ekoproducenter varit mycket kritiska mot överenskommelsen. Den innebär bland annat att ekologisk växthusproduktion i odlingsbäddar utan direktkontakt med marken inte får överskrida nuvarande areal, och att den kan förlora sin ekologiska status helt 2030. Fram till dess ska EU-kommissionen utreda om det går att förena ekologiska grundprinciper med odling där rötterna inte når marken.

Enligt vad ATL erfar är trögheten i att formalisera överenskommelsen inte ett tecken på att den riskerar att bryta samman. Det handlar om juridiskt och språkligt finlir, inte återuppblossade meningsskiljaktigheter. Ordförandeskapet hävdar att röstförhållandena är desamma som i somras. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) gör uppenbarligen samma bedömning när han i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet nyligen skrev att han gärna stoppat förslaget om det funnits tillräckligt stöd för det, men att så inte är fallet.

LÄS MER: Fortsatt osäkerhet för ekologisk växthusproduktion

LÄS OCKSÅ: Ny strid om ekologisk växthusodling

LÄS MER: Nu har Krav valt väg