facebooktwittermail d

Hon vill lyfta landsbygden i valet

VISBY

Landsbygdernas situation borde bli en valfråga. Det anser Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet.

Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.
Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.

Året före ett valår är frågan om vilka teman som ska dominera den gryende valrörelsen alltid het under politikerveckan i Almedalen.

Vid East Swedens seminarium "Är landsbygdens död en falsk nyhet?" ställdes frågan till Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Hennes svar var att landsbygden borde vara det.

– Jag uppfattar den som en avgörande fråga. Det är en fråga som handlar om hur ska samhället se ut? Var ska människor bo? Den berör politiskt beslutsfattande på nationell nivå, på regional nivå, på lokal nivå.

Politiken måste ta ställning

Josefina Syssner påpekar att det finns olika landsbygder med olika villkor, möjligheter och problem. Samtidigt är urbaniseringen ett faktum, och den drivs av olika strukturella förändringar på en makronivå som en enskild kommunledning har svårt att påverka. Men politiken måste ta ställning till hur den ska mötas.

– Huvudfrågan är ju: Är det här något vi ska acceptera, är det något vi ska låta hända, eller är det här något som vi med politiska medel ska försöka motverka? Det tycker jag är en helt central politisk fråga som varje politiskt parti bör ställa sig och komma med kvalificerade svar på.

Samma krav

För Josefina Syssner, som intresserar sig för hur kommuner kan bedriva sin verksamhet på landsbygden, är det en grundfråga om det ska ställas samma krav på kommunal service på glesbygdskommuner som stora och tätbebodda kommuner. Det kan handla om saker som om huvudmannaskapet för skolan ska vara detsamma överallt, och om kommuner i vissa situationer kan ges dispens från vissa kvalitetskrav.

– Är det rimligt att en Norrlandskommun tilldöms vite för att man inte lyckats anställa en tyskalärare till sina 12 studenter som ska läsa tyska på högstadiet?

Skapar B-kommuner

Med lägre krav på kommunal service i vissa kommuner finns en risk att det uppstår A- och B-kommuner, medger Josefina Syssner.

– Det kan bli en föreställning om att det blir sämre att bo i kommuner där kraven på utförande ser annorlunda ut. Kanske får man lov att ta en sådan diskussion i så fall.