Landsbygdssatsning ingen hjälp mot välkända problem

Det är bra med en satsning på landsbygden. Men det finns konkreta problem med myndighetsutövningen som regeringen kunde ta tag i på en gång.

Regeringens landsbygdsproposition innehöll inga stora nyheter och var inte heller särskilt konkret. Hur verkstaden ser ut får visa sig när pratet har tystnat. Men det finns några goda intentioner. Först och främst pratas det om landsbygden och tillväxt, det sker inte alla dagar i veckan. Pengarna, 1,5 miljard kronor för de två närmaste åren, är inte heller att förakta.

Till skillnad från till exempel livsmedelsstrategin och uppgörelsen med vattenkraften där även allianspartier ställde upp, hoppade de denna gång av en gemensam uppgörelse. Då borde det vara upplagt för nya pigga förslag från oppositionen inför valrörelsen. Det ser vi fram emot, Centerpartiet har ju klagat på bristen på skarpa förslag.

Intressant nog var inte heller regeringskollegan Miljöpartiet med på presentationen av landsbygdspolitiken. I stället valde man att gå ut med ett eget förslag med höjt grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter i glesbygdskommunerna. Det är ett Norgeinspirerat förslag som vore värt att prova.

Det är lite spännande att LRF:s förbundsordförande Palle Borgström öppnar för nya tankar i en debattartikel i Dagens nyheter. Han konstaterar att den gamla landsbygdspolitiken och även LRF:s reflexmässiga krav på arbetstillfällen inte har lyckats särskilt väl.

Jord- och skogsbruk är verkligen branscher där det är sant. En enorm strukturrationalisering har minskat antalet arbetstillfällen kraftigt. Även om utvecklingen vänder och livsmedelsproduktionen ökar kommer det att ge större omsättning och förhoppningsvis vinst men knappast många fler arbetstillfällen.

Ändå är det arbetskraften och brist på intresserad och kompetent personal som hämmar tillväxten på landsbygden. Om LRF söker en ny landsbygdspolitik borde de fokusera på moderna utbildningar för moderna jobb på landet. Där kan vurmen för digital teknik och företagens behov giftas ihop.

Landsbygdspolitiken har mycket av att Stockholm sänder och landet tar emot över sig. Risken finns att pengarna förbrukas i en konsultsfär högt över landsbygdsföretagen. Om man vänder på perspektivet och ser landsbygdsföretagens vardag så finns det mycket att göra för att ta bort hinder i företagandet. Billigt är det också.

Det handlar om myndigheternas sätt att hantera landsbygden. Vi har i ATL skrivit om Trafikverket och snöröjningskaoset i vinter. Vi har också problemen i skogen där Skogsstyrelsen och länsstyrelserna vill ha hjälp med en översyn av Artskyddsförordningen. Att Jordbruksverket släpar efter med utbetalningarna är en annan hämsko på företagandet.

Detta är bara några väldigt konkreta exempel. Att lösa dessa problem vore en handfast och bra början på en ny landsbygdspolitik.

LÄS OCKSÅ: Ny kurs för den svenska landsbygden

LÄS OCKSÅ: Tre röster om landsbygdsproposition