Sara Johansson

Korridorerna i EU-parlamentet i Strasbourg är ökänt svårnavigerade. Christofer Fjellner har ett tips om hur man tar sig fram rent politiskt. ”Åsikter, det har alla. Tillförskansa dig inte åsikter, tillförskansa dig kunskap.”

När Lantmannen besöker EU-parlamentet i Strasbourg är det mitten av januari och överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är offentliggjord men regeringsfrågan är ännu inte avgjord. Christofer Fjellners frustration över att de tidigare Allianskollegorna valt ett blocköverskridande samarbete före en Sverigedemokratsberoende regering med Moderaterna och Kristdemokraterna är uppenbar. Men han förstår inte heller den beröringsskräck för Vänsterpartiet som andra moderater uttryckt.

– Jag förhandlar dagligdags med företrädare som är sju resor värre än både Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Och det är jag inte ensam om, det gör Marita Ulvskog (S) och Fredrick Federley (C) också. Varför det? För att man ska hålla ögonen på bollen, vad man vill åstadkomma.

EU-parlamentets arbete bygger på förhandlingar och kompromisser. Ska man få något gjort går det inte att hålla sig för fin för vissa förhandlingspartners, anser Christofer Fjellner som lämnar parlamentet efter vårens EU-val. Den tidigare MUF-ordföranden berättar att han gärna pratar handel med en tysk vänsterpartist som gick med i partiet när det fortfarande var Östtysklands statsparti, för ”han är en av få kollegor som faktiskt förstår Kina”.

Handelsfrågorna har följt med Christofer Fjellner sedan han började intressera sig för politik. När han först kom till EU-parlamentet 2004 var det ett område där parlamentet inte hade något egentligt inflytande, alla beslut låg hos EU-kommissionen och medlemsländerna i Rådet. Det gjorde att en ung och ny parlamentsledamot kunde få en ordinarie plats i handelsutskottet när stolarna fördelades i partigruppen. När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 och EU-parlamentet blev medbestämmande var Christofer Fjellner etablerad som handelspolitiker.

<h3>”Pessimism är skadligt för jordbruket”</h3>

Med sin frihandelsentusiasm tycker Christofer Fjellner att den rädsla jordbrukets intresseorganisationer ofta visar inför nya handelsavtal är felriktad. Att kräva att jordbruksprodukter ska undantas från avtalen är kontraproduktivt, menar han.

– Det är en beklagansvärd pessimism och troligen väldigt skadlig för jordbruket självt, eftersom det här är ett offensivt intresse för EU. Skulle vi sluta handla med jordbruksprodukter skulle EU vara den största förloraren, säger moderaten som hoppas att EU lämnar sin nuvarande linje i handelssamtalen med USA och inkluderar jordbruksprodukter i förhandlingarna.

Ett allt för stort fokus på närproducerat riskerar bara att slå tillbaka, anser Christofer Fjellner. I stället för att hänga ut dansk grisproduktion som sämre än den svenska bör man lära av danskarnas framgångsrika köttexport.

– Vi har världens bästa djurskyddsstandard, men som snart inte hjälper en enda jävla gris, för att det inte finns någon grisproduktion. Titta på danskarna som har världens näst bästa standard vad det gäller djurvälfärd och den otroliga resa de gjort till att bli världsledande exportörer av gris. I stället för att sätta sig i ett självgott hörn och tro att isolering funkar, kanske ska man titta på vad andra gör, och hur de lyckas.

Att det inte finns någon grisproduktion är en överdrift. Det fanns 1 272 grisproducerande företag i Sverige 2017.

"Det är roligare att vara en lite mindre fisk i en stor damm. Jag har debatterat med Daniel Cohn-Bendit, som startade 68-revolutionen i Frankrike, och José Bové, som bränt ner en McDonalds. Matilda Ernkrans (S) (före detta ordförande i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott. reds anm) är väl spännande att debattera med, men hon är ingen José Bové. Och ska jag ta debatten om Europas framtid och hur vi ser till att de agrara näringarna får de förutsättningar som behövs, då är det viktigare att ta striden med José Bové."

Skogsfrågorna har varit ett annat genomgående tema under Christofer Fjellners 15 år i EU-parlamentet. Där förs det närmaste samarbetet inom den gränsöverskridande partigruppen, i Moderaternas fall EPP. Parlamentets ansvarsområde är så omfattande att ingen enskild ledamot kan väntas ha grepp om alla ärenden som beslutas. Då kan man välja att lita på att det finns partigruppskollegor som har koll och rösta som dem. Det vågar inte Christofer Fjellner göra när det gäller skogen. Skillnaderna mellan hur ledamöter från olika länder, oavsett partifärg, ser på skogen är för stora.

– Jag sa när jag började att allt som rör skog måste passera mitt skrivbord. Skälet var att det vid ett tidigt möte i partigruppen framgick att vi inte ens är överens om vad skog är. Förutsättningarna för att komma överens om ett gemensamt perspektiv på de regler som påverkar skog och verksamhet i skog är urusla. I många frågor kan jag lita på mina partivänner från andra länder, men i den här frågan var det omöjligt.

Under den kommande mandatperioden ser Christofer Fjellner att klimatfrågorna blir ännu viktigare, inte minst för lantbruket som ska ner till nettonollutsläpp av klimatgaser till 2030.

En EU-parlamentariker som vill ha inflytande måste prioritera hårt bland allt som är möjligt att engagera sig i. Christofer Fjellner råder nästa generation moderata EU-parlamentariker att välja områden där det går att göra skillnad, även om det kanske inte ger de största rubrikerna, med EU:s handelsavtal med Ghana som ett exempel från sin egen parlamentskarriär. Samtidigt medger han att han slagits förgäves mot en växande tendens i EU-parlamentet att kräva mer begränsande lagstiftning när det gäller växtskyddsmedel och genteknik i lantbruket. Själv anser han sig försvara vetenskaplighet som vägledande princip i sådana frågor.

– Det är oerhört beklämmande, utvecklingen går i en ganska deprimerande riktning. Lagstiftningen är baserad på vetenskapliga kriterier, men det känns som om värdet av vetenskaplighet har devalverats i mina kollegors värderingar. Det är mer kampanjpolitik än vetenskaplig politik som väglett. Glyfosatfrågan var ett tydligt exempel på det.

Christofer Fjellner menar att den tendensen även tog sig in i arbetet med EU:s energipaket. Han var med när den första versionen av det så kallade förnybarhetsdirektivet antogs. Då sågs grödbaserade biobränslen som räddningen. När direktivet skulle uppdateras hade opinionen vänt och bränslen gjorda på spannmål som skulle kunna föda människor och djur sågs med stor skepsis. Även produktionen av biobränslen från skogen har kritiserats från ett miljöperspektiv.

– Det är en bedrövelse för såväl klimatet som de agrara näringarna att man inte använder den potential som finns.

Under den kommande mandatperioden ser Christofer Fjellner att klimatfrågorna blir ännu viktigare, inte minst för lantbruket som ska ner till nettonollutsläpp av klimatgaser till 2030. Den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Cap, uttalar han sig försiktigt om, då det är en fråga han inte fördjupat sig i. Det brukar i och för sig inte hindra svenska politiker från att såga Cap jäms med fotknölarna, men Christofer Fjellner kritiserar hellre den svenska tillämpningen av stödpolitiken. Alternativet till en gemensam jordbrukspolitik skulle vara dyrare och sämre ur ett konkurrensperspektiv, anser han.

– Konkurrensförutsättningarna skulle vara betydligt mer orättvisa om det var nationell politik.

<h3>Ingen röst – ingen sätt till synpunkter</h3>

Christofer Fjellner tillhör inte de som klagar över det i jämförelse med kommun-, landstings- och riksdagsvalen låga valdeltagandet i EU-valet. Medborgarna ska bry sig mer om saker som berör dem konkret i det dagliga livet och EU ska syssla med frågor på en så övergripande nivå att det inte märks i vardagen. Hälsan tiger still och högre röstsiffror kan bara uppnås om folk blir rejält förbannade på EU-parlamentet, resonerar han.

– Skulle det vara så att vi får 86, 90 procents valdeltagande i nästa Europarlamentsval, då tror jag vi har gjort något riktigt jävla dumt.

Därmed inte sagt att det inte finns anledning att rösta i EU-valet.

– Det bästa argumentet för att rösta är att då kan man gnälla och skälla med gott samvete. Om man inte ens bemödar sig att en gång vart femte år gå och rösta, då har man förbrukat sin rätt att ha synpunkter.

Detta är en artikel ur nr 3/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.121601547.269656151.1546846299-988698501.1539591090">klicka här</a>.

<h3>Christofer Fjellner</h3>Ålder: 42Familj: Sambo, två döttrar och en bonusson.Yrke: FöretagareEU-parlamentsuppdrag: Ordinarie ledamot i utskottet för internationell handel, suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och i budgetutskottet. Ansvarig för gmo-frågor i partigruppen. Lantbrukserfarenhet: Hobbyodlare, men säger att det är en ”skymf mot lantbrukare att säga att det jag gör har något med riktigt lantbruk att göra”.<h3>Fem snabba</h3>Vad i hur EU-parlamentet funkar tror du skulle förvåna folk?– Man ska inte åka ner hit och tro att du kan vara fin i kanten och att du inte ska förhandla med människor som du tycker är konstiga, för jag kan berätta att här är alla konstiga. Vi är bara konstiga på väldigt olika sätt.Vad är det vanligaste missförståndet om EU-parlamentet?– Att vi jobbar tillsammans som svenskar. Jag är lika oense med Jonas Sjöstedt (V) i Sverige som jag var när han var EU-parlamentariker.Vad är roligast med att vara EU-parlamentariker?– Att få jobba med att förändra världen på riktigt. Vi jobbar med de stora frågorna. Den andra grejen är att det är en fantastisk ynnest att ha ett team, som man har som Europaparlamentariker, i mitt fall fem glada medarbetare. Den gemenskap man har är väldigt viktig.Var finns din närmaste bonde, socialt?– Mamman till mina barn är ålänning och hennes morbror är bonde.Var finns din närmaste bonde, rent geografiskt?– Jag bor vid Karlaplan i Stockholm så det är nog också Åland.

Det är förståeligt om du inte bryr dig om att rösta i EU-valet, men du har förverkat din rätt att gnälla om du inte gör det. Det är avgående EU-parlamentarikern Christofer Fjellners (M) budskap inför valet i maj. Tidningen Lantmannen har intervjuat honom.

Lång intervju med EU-parlamentarikern: ”Man ska hålla ögonen på bollen, vad man vill åstadkomma”.