Lantbruk 2036 - Eldrift och specialisering

[BILD]

SERIE, del 1: FÄLTARBETET 2036. Lantbruket är en energikrävande bransch, om 20 år är energiförsörjning en nyckelfråga för svenska lantbrukare och de strävar efter att vara självförsörjande på energi för att minska sin sårbarhet. Lantbruken har blivit en större och viktigare del av energisystemet där produktion från både gödsel, sol och vind är betydande.

På fälten är förbränningsmotorerna fortfarande med, men fossil diesel ersätts av fossilfria bränslen. Eldrivna fälttraktorer är ganska små och batteridrivna. Stora lantbruk och maskinstationer har gått före och man ser ofta förarlösa fordon på fälten, där en förare kontrollerar flera maskiner.

Dagens modell att äga sina egna maskiner minskar och maskinbolag får en viktigare roll att leverera tjänster. Det ökar flexibiliteten och minskar investeringskravet för lantbruket, man köper istället olika arbetsmoment som skörd och plöjning.

Utvecklingen av eldrift och förarlösa maskiner har börjat i varsin ände, och man kan säga att de bägge teknikerna har löst varandras problem. De första förarlösa maskinerna var länge lika stora som traktorerna på 2010-talet, för att man ville använda befintliga redskap och system.

Batteritraktorerna å andra sidan var små, eftersom de inte kunde få med sig så mycket energi. De användes mest för inomgårdsarbete och lätta fältarbeten.

Genom att göra elfordonen självkörande kan de nu användas för tunga fältarbeten, eftersom de kan köra dygnet runt och ladda batterierna när det behövs – oberoende av en förares arbetstider. Att använda sin personal optimalt drev tidigare fram större maskiner. Det behovet försvinner när förarlösa traktorer blir vanligt och då kan man gå ner i storlek. Fler och mindre maskiner ökar tempot och produktiviteten och det ger betydande positiva effekter på minskad markpackning.

Om 20 år har svenska lantbruksföretag blivit mycket bättre på att anpassa sig till kundernas behov. Det finns främst två typer av livsmedelskunder: de som prioriterar ett lågt pris och de som väljer efter kvalitet och närproducerat även om varorna kostar mer.

Lantbruken är därför antingen stora för att kunna producera stora volymer till lågt pris eller mindre och specialiserade på ekologisk och närproducerad mat till högre pris. Båda koncepten kräver god ledning och kompetens där logistikkunskap är viktig för att optimera produktion på både stora och små gårdar.

Det finns ett stort behov av att öka jordbrukets effektivitet för att öka lönsamheten. Redan idag, 2016, står livsmedelsproduktionens miljöpåverkan globalt för 30 procent av klimatgasutsläppen och 70 procent av vattenförbrukningen.

Livsmedelsproduktionen behöver effektiviseras så att den både ökar produktionen och hållbarheten, så kallad hållbar intensifiering.

För att nå dit har digitaliseringen av jordbruket fått en viktig betydelse där både precisionsodling och individuell djurhantering, ”precision livestock farming” spelar en allt större roll.

Svenskt lantbruk har alla förutsättningar att lyckas. Med en stark teknikutveckling inom branschen kommer kostnader att gå ner och produktiviteten öka. Lantbrukets utveckling är bara i sin linda. Det är viktigt att få in forskning och innovationer och att samhället förstår värdet av att ha ett starkt, lukrativt lantbruk som kan försörja den växande befolkningen.

Oscar Lagnelöv, forskare på JTI/RISE

#Odling2036

I en serie som publiceras under julhelgen har vi på ATL frågat forskare, lantbrukare, studenter, rådgivare och uppfinnare att med egna ord beskriva hur de tror att jordbrukets fältarbete ser ut när år 2036 närmar sig sitt slut.

Detta är första delen i serien. Imorgon julafton publiceras del två där energi- och maskinrådgivare Fredrik Hallefält siar om framtiden.