Edvard Hollertz

Sverige är ett land med höga krav på djuromsorg. Det märker inte minst djurhållare, vars regelbörda ständigt utökas. Är det inte riksdagen så är det livsmedelsföretagen som höjer ribban.

Samtidigt – att djur ska ha det bra är det ingen som vänder sig emot, särskilt inte lantbrukare som har valt att ägna ett liv åt att jobba med djur. Men att möta kraven på djuromsorg och dokumentation blir allt svårare när det saknas veterinärer. Detta trots att varningar för veterinärbrist har hörts i årtionden.

Nyligen tvingades Distriktsveterinärerna i Karlshamn att stänga mottagningen efter 25 år. Det gick inte att hitta personal. Och branschorganisationen Svensk djursjukvård har uppskattat att det saknas 365 veterinärer.

Särskilt drabbat är lantbruket. Företrädare för Sveriges veterinärförbund beskrev i tidningen Land lantbruk (28/7) att många veterinärstudenter väljer bort att arbeta med lantbrukets djur. En tung arbetsbörda med slitsam jourtjänstgöring, som delas av allt färre kollegor, avskräcker.

Det är också så att veterinärer inriktade på livsmedelsproducerande djur verkar på mindre orter, där det till följd av urbaniseringen kan vara svårt för familjemedlemmar att hitta jobb. I stället söker sig många till städernas växande flora av kliniker för smådjur.

Sedan verkar det finnas andra, mer ideologiska orsaker, till att allt färre nyutexaminerade veterinärer inriktar sig mot livsmedelsproducerande djur. I Jordbruksaktuellt (15/10 2019) beskrev en veterinärstudent en växande aktivism riktad mot lantbruket inom studentgruppen på SLU i Uppsala, där landets alla veterinärer utbildas. Framtidsspaningen var hård: ”Det kommer finnas veterinärer som har problem med att förhålla sig till lagstiftningen i sitt förakt mot produktionsdjur.”

Problem har också börjat märkas i mötet mellan veterinärer och producenter. I början av året kunde ATL rapportera om hur flera små slakterier har gett upp på grund av bemötandet från Livsmedelsverkets veterinärer.

Att fler veterinärer behöver utbildas är uppenbart. Men framför allt behövs det veterinärer som vill arbeta med livsmedelsproducerande djur. SLU, som enligt regeringens regleringsbrev ska verka för livskraftiga gröna näringar, bör hitta former för att säkra lantbrukets behov av veterinärer. Och alla de livsmedelsföretag som glatt höjer lantbrukets dokumentationskrav bör också ställa krav på staten att säkra tillgången på veterinärer.

Många veterinärer sliter i dag hårt i sitt arbete med lantbrukets djur. Deras börda borde delas av fler, inte färre.

Lantbruket drabbas hårt av bristen på veterinärer - och urbanisering och ideologiska orsaker leder till att många veterinärstudenter väljer bort att arbeta med lantbrukets djur, skriver ATL:s ledarskribent.

Urbanisering och ideologiska orsaker slår mot näringen.

Lantbruket drabbas hårt av bristen på veterinärer

Lantbruk

Urbanisering och ideologiska orsaker leder till att många veterinärstudenter väljer bort att arbeta med lantbrukets djur, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.