– Det kan bli en fördröjd upptorkning om vattnet inte sjunker ner lika snabbt i marken. Då får man kanske inte ett så tidigt vårbruk på de fält där man skulle behöva det. Etablerar man sedan en gröda där kan den stå emot torka sämre på grund av sämre rotutveckling som gör att både näringsupptag och vattenkänslighet försämras, säger Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.
Leran försvårar vårbruket ytterligare
Höstens nederbörd har lett till sönderkörd och packad jord på en del håll vilket kan försvåra vårbruket i år. Särskilt på jordar med hög lerhalt.
Där det har varit tjäle kan det ha hjälpt till att förbättra jordens struktur.
– Då blir det en uppfrysning av marken som tar sönder den packade strukturen och om det sedan töar igen, sjunker vattnet tillbaka och blir det sedan frost igen, så sprängs det nya porer i marken.
Våga vänta
Om tjälen trots allt har uteblivit och det är fortsatt blött gäller det att ha is i magen i vårbruket.
– Nummer ett är att inte göra något när det inte är tjänligt, säger Olof Pålsson.
När det är dags att köra kan bearbetning av marken i omgångar på olika djup vara bra. Först en grund bearbetning när det har torkat upp på ytan för att få in syre marken och skapa ett lager med finjord. Efter några dagar, beroende på vädret, bearbetar man igen, lite djupare för att bryta upp ny jord som kan torka.
– Bearbetar man för djupt direkt så är det blött undertill och då drar man upp stora kokor som blir stenhårda och svåra att hantera när man ska så, säger Olof Pålsson.
Det kan också vara värt att fundera över sina grödval på besvärliga jordar. Kvävefixerande grödor som åkerböna och ärter är till exempel känsliga för packad jord, och maltkorn är mer känsligt än vårvete.
– Om man inte har lyckats så höstvete på ett fält efter raps till exempel är det kanske många som tänker så vårvete där istället. Men det är bättre att så vårkorn på ett bra fält som inte är sönderkört och ligger jämnt och fint. Och istället flytta vårvetet till ett fält som har blivit lite packat av maskiner.
Räkna rätt
På jordar där det är svårt att få till en bra struktur till vårbruket kan det också vara aktuellt med en högre utsädesmängd.
– Rekommenderade utsädesmängder bygger på att det ska bli en bestockning och att plantan trivs. På sönderkörda fält kan man kanske inte förvänta sig att bestockningen blir lika bra som normalt. Så om strukturen inte är riktigt bra, ska man ligga på lite högre utsädesmängder. Från det man normalt sår ska man upp kanske 20 procent i utsädesmängd, säger Anders Bauer, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.
Riktigt besvärliga fält är det kanske inte lönt att bruka i ett värsta scenario.
– Blir vårbruket sent får man se vilka som är de värsta fälten, man kan behöva ha träda någonstans ändå för att uppfylla förgröningsvillkoren, säger Olof Pålsson.
Spruta stubben
Det finns en del stubbåkrar som har legat orörda sedan i september och blivit gröna. De kan behöva sprutas med glyfosat. Detsamma gäller för tidigt bearbetade fält som inte blev sådda i höstas, särskilt i områden med renkavle.
– Marken har då legat som en falsk såbädd i 4-5 månader. Då gror renkavlen och det är viktigt att inte missa glyfosatbehandlingen, om det går att komma ut med sprutan, säger Olof Pålsson.
LÄS OCKSÅ: Pressade utsikter för vårgrödorna 2018
LÄS OCKSÅ: Lugnande besked till majsodlare