facebooktwittermail d

Lerjordar läcker mer växtskyddsmedel än sandjordar

Jordar med högt lerinnehåll läcker mer växtskyddsmedel än sandjordar, visar ny doktorsavhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Forskare Maria Sandin har mätt koncentrationer av bekämpningsmedel i ett avrinningsområde med flera olika jordarter.

– Vi såg att jordar med finare textur och framför allt jordar med ett högt lerinnehåll riskerar att få större förluster av bekämpningsmedel, säger hon.

Läcker genom maskgångar

Förlusterna sker genom lerjordarnas makroporer, sprickor eller maskgångar, där vatten väldigt snabbt kan transporteras ned till dräneringssystemet. På lättare jordar med grövre struktur, exempelvis sandjordar, är infiltrationen genom marken oftast mer jämn och mycket lite växtskyddsmedel läckte ut från ett område med sådan jordar.

– Möjligen skulle man kunna använda jordartskartor för att hitta områden där förlusterna kan tänkas vara större än i andra områden och på så vis planera motåtgärder, säger hon.

Blöt yta triggar förlust

På jordar med ett högt lerinnehåll ökar risken för förluster om markytan är blöt. Detta triggar transporten av vatten och eventuellt då också växtskyddsmedel ner i systemet. Är marken däremot torrare får man i stället en infiltration så att vattnet tränger in i marken och hålls kvar. Därmed hinner växtskyddsmedlen i högre grad brytas ned i marken på vägen.

Maria Sandin installerar provtagningsutrustning i en (igenväxt) bäck.
Maria Sandin installerar provtagningsutrustning i en (igenväxt) bäck. FOTO: MARTIN LARSSON

Har man jordar med ett högt lerinnehåll kan det som lantbrukare vara bra att vara medveten om den ökade risken för förluster, menar hon.

– I den mån det går kan man försöka undvika att spruta när marken är blöt eller när det finns risk för kraftigt regn de närmaste dagarna, säger hon.

Het fråga i lantbruket

De senaste åren har betydelsen av ytavrinning för bekämpningsmedelsförluster varit en het fråga i lantbruket.

Förra hösten tog Kemikalieinspektionen bort det hårt kritiserade kravet på 10 meters bevuxna skyddszoner mot vattendrag när växtskyddsmedel godkänns. Kritiken från forskarhåll handlade om att de breda skyddszonerna generellt inte behövs för att skydda vattendragen eftersom ytavrinning bara förekommer på en mindre andel av åkermarken i Sverige.

Resultaten från Maria Sandins studie ger stöd åt det resonemanget.

– Vad vi kan se är det fortfarande flöden som går genom marken som är en stor bidragande post till bekämpningsmedelsförluster, säger hon.

LÄS MER: Betpriset satt för nästa år

LÄS OCKSÅ: ”Grödan har stor potential”

LÄS OCKSÅ: Varnar för långa kontrakt