Maria Eremo

Några av lammen behöver flaskmatas och så fort Ann Andersson kommer hem från sitt heltidsjobb är det tre hungriga lamm som skriker på henne.

På gården finns just nu fjällnära kor, Helsingefår, Orusthöns och Gotlandskaniner, raser som skulle dö ut om inte människor som Ann Andersson gjorde en insats för den levande faunan.

Enligt regeringens miljömål ska vissa raser ingå i levande genbank för att bevara biologisk mångfald. Uppdraget ligger på Jordbruksverket och går runt tack vare engagerade frivilliga runt om i landet. För Ann började allt 2001 när hon flyttade ut på landet. Att hon ville ha grisar visste hon tidigt och det var i samband med det som hon blev bekant med levande genbank första gången.

– Det var runt Millennieskiftet som jag läste i tidningen Land om hur man kan göra nytta genom att välja utrotningshotade raser. Mitt val föll på Linderödsgrisar.

Det här var 16 år sedan och i dag är det helt andra djur som bor på gården.

– Jag gör det här för att jag helt enkelt bryr mig om andra, det är helt ideellt och ingenting man tjänar några pengar på.

Ann Andersson driver levande genbank på en gård utanför Örebro.

Ann är genbanksansvarig för Helsingefår i föreningen Svenska Allmogefår och håller ordning på alla ägare runt om i landet. Just nu finns det 119 gårdar som driver genbank med Helsingefår. När Ann startade 2005 fanns det 19 stycken.

– Jag är helt enkelt deras ledartacka, säger Ann och skrattar.

Sedan 2005 har hon haft genbank med Helsingefår och det kräver mycket tid och pengar och är inte vinstdrivande. Det är kärleken till djuren och bevarandet av arter som driver henne. Den blygsamma bidragssumman på 3000 kronor varje år täcker precis för medlemskap och de dataprogram hon måste ha för att få vara en del av genbanksarbetet.

Det är rasen Orusthöns som går hemma på Anns gård och pickar, en ras hon föll för för flera år sedan.

Så fort Ann är sugen på någon ny djursort ställer hon sig frågan var hon gör mest nytta. Hon skulle gärna skaffa både ankor och bin, men för tillfället är hon nöjd med de djur som redan finns på gården.

– Ankor kräver en damm och det har jag inte möjlighet till där jag bor i dag. För tillfället är det mest får i hagarna och jag har 15 baggar, det är ovanligt.

När hönsen skulle få nytt hus kostade det cirka 40 000 kronor.

– Det är alltså ett hus för fem höns. Jag gör löpande investeringar och har alltid tagit av min privatekonomi.

Ann arbetar heltid som operatör på ett värmeverk.

– Jag arbetar femskift vilket passar bra eftersom jag då har ganska mycket ledig tid på dagarna.

Två av årets lamm är bruna, det är första gången någonsin för Ann. – Varken mamman eller pappan är bruna, så det här blev en överraskning.

Den nödvändiga djurskötseln tar minst två timmar per dag och utöver det ska allt annat skötas som att bygga stängsel och reparera hagar.

För Ann var det självklart att välja Helsingefår när det var dags för får, de är nämligen utrotningshotade. Anledningen till att de finns så få Helsingefår är att rasen bara är medelmåttig på det mesta.

– Oftast skaffar du får för att du vill ha ull, kött, skinn eller mjölk. Just den här rasen passar inte perfekt till något av det och är därför utrotningshotad. Men har du gård och vill ha lite får för bara bete är dessa perfekt.

Helsingefår är en perfekt ras för bete, men är man ute efter fin ull, kött eller mjölk så är det enligt Ann bättre att välja någon annan ras.

Om man vill skaffa en djursort tycker Ann att man först bör bli medlem i respektive förening, läsa på ordentligt och sedan välja passande ras utifrån de förutsättningar man själv har.

– Ta till exempel Orusthönsen jag har, de är jättesvåra att få tag på. Jag kontaktade därför genbanksansvarig och fick till slut tag på några stycken i Katrineholm. Anledningen till att de inte är så vanliga är för att de varken värper eller ruvar så mycket, därför väljer de flesta andra hönsraser. Jag är oerhört kulturintresserad och älskar allt som är gammalt. För mig är det jätteviktigt att saker och raser bevaras till kommande generationer.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/satsade-pa-get-och-hotad-ras/">Satsade på get och hotad ras</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hart-avelsarbete-ger-lammskinn-i-toppklass/">Silverlockar ger klirr i kassan</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arga-faragare-gav-svt-svar-pa-tal/">Arga fårägare gav SVT svar på tal</a>

Antal anställda: 1Omsättning: 20-30 000 kronor

Areal: Två hektar och 1,3 hektar arrende.

Storlek på investering: Hönshuset kostade 40 000 kronor

Levande genbank finns för att bevara utrotningshotade raser.

Ann beskriver det som levande museiverksamhet.

Levande genbank ingår i regeringens miljömål och är Jordbruksverkets ansvar.

På Anns gård: Tre nötkreatur, fyra höns, en tupp, sju kaniner, 19 tackor, 15 baggar och lamm.

Läs mer om Anns verksamhet på: hagagenbank.se

På gården Haga en bit utanför Örebro föder Ann Andersson upp utrotningshotade lantraser för bevarande avel. Utan frivilliga insatser skulle de försvinna.

Utan lantbrukare som Ann skulle de dö ut.