facebooktwittermail d

LRF måste tala klarspråk om smygsocialiseringen

Protester mot statliga ingrepp har lyckats förr. Nu är det dags att agera.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I en tidigare ledare i ATL analyserar Tord Karlsson utredningen om översyn av Skogsvårdslagen. Jag delar helt de synpunkter han framför om riskerna för skogsbruket om denna utredning blir föremål för ett riksdagsbeslut.

På punkt efter punkt har äganderätten urholkats under senare år och miljöorganisationerna tycks inte se någon begränsning över hur långt de ska föra fram sina positioner. De kommer med sådana krav att de, om de infördes, skulle tvinga domstolarna att enbart syssla med överklagade skogsavverkningar.

Jag hade hoppats att det skulle gå att föra en vettig debatt om skogens betydelse för miljön, men inga argument tycks bita. Bo Lindvall har i ett inlägg i Skogsaktuellt berört denna fråga. Han liknar skogsbruket vid en groda. Släpps den ned i kokande vatten hoppar den ur, men sätts den i kallt vatten som värms upp så vänjer den sig.

Så har vi skogsägare också tagit emot den smygsocialisering som pågår angående äganderätten. Vi har klagat men med en axelryckning har vi funnit oss i de beslut som har fattats.

Nu är det dags att reagera på allvar. 1982 föreslog en annan statlig utredning tvångsavverkningar. Varje skogsägare skulle tvingas hugga en del den årliga tillväxten i skogen. Skedde inte detta tvingades man betala straffavgift. LRF och skogsägarna startade en massiv kampanj mot förslaget. Vi visade på de orimliga konsekvenser det kunde medföra för den enskilde skogsägaren.

Kampanjen rönte stort intresse, skogsägarna mötte upp mangrant på olika aktiviteter som anordnades och inför åsynen av den stora och starka opinionen mot förslaget lade regeringen ingen proposition utan gömde förslaget i byrålådan.

Många medlemmar klagar, förvisso ofta felaktigt, på att LRF inte tillräckligt kraftigt driver den enskilde medlemmens talan. Här har LRF och skogsägarerörelsen ett utmärkt tillfälle att sätta ned foten. Nu räcker det, hit men inte längre. Nu måste vi tala klarspråk. Nuvarande skogsvårdslag räcker tillfullo väl för att göra det möjligt att driva ett miljömässigt skogsbruk.

Sture Jönsson

Tärnsjö