Mia Martelleur

Många medlemmar ser LRF som en viktig påverkansorganisation för lantbrukare.

ATL har varit i kontakt med nuvarande och tidigare medlemmar om vad de tycker om LRF som förening. Återkommande bland de som har hoppat av är känslan att de stora förädlingsbolagen har mer att säga till om än den enskilda jordbrukaren.

Men enligt enhetschefen på medlemsutvecklingsavdelningen Cecilia Gyldén, är individmedlemmarna lika viktiga som intresse- och organisationsmedlemmarna.

– Vi prioriterar inte på det sättet utan vi jobbar för alla. På stämman har individmedlemmar röster via regionerna och organisationerna har röster. Alla är viktiga, säger hon.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lrfs-nya-vd-lantbruket-star-infor-viktigt-samhallsuppdrag/">LRF:s nya VD: Lantbruket står inför viktigt samhällsuppdrag</a>

Christin Rappe och Cecilia Glydén menar att det finns alla möjligheter att vara med och påverka i LRF.

Tvärtom verkar individmedlemmar har mer inflytande på stämmorna än organisationsmedlemmarna.

– Vi gjorde om medlemsmodellen för ett par år sedan och då minskade faktiskt intresse- och organisationsmedlemmarnas röstmandat, säger Cecilia Gyldén.

Sedan 2010 gäller fördelningen att organisationsmedlemmarna har 45 av de 150 mandaten i fullmäktige på riksförbundsstämman, medan individmedlemmarna har 105 mandat. Intressemedlemmarna däremot har ingen rösträtt alls.

Åsikterna ses därför som daterade från LRF:s sida, då fokus ligger på att vara en företagarorganisation för lantbrukare.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/forskare-lrf-borde-satsa-pa-bonders-lonsamhet/">Forskare: LRF borde satsa mer på bönders lönsamhet</a>

Cecilia Gyldén berättar att de gör många medlemsundersökningar och ställer stor vikt vid att lyssna på vad medlemmarna vill.

– De är vårt hjärta. Tar du bort 140 00 medlemmar så vore vi inte det vi är i dag, säger Cecilia Gyldén.

De frågar även alla som lämnar varför och den främsta orsaken verkar vara värde för pengarna. Christin Rappe, medlemstrateg, säger att LRF räknar på hur mycket påverkansarbetet är värt på gårdsnivå, och tycker att medlemmarna kan räkna hem avgiften många gånger om.

– Vi jobbar med politisk påverkan hela tiden, men det kanske inte alltid syns utåt och då blir det inte så tydligt vad LRF gör. Mycket av arbetet handlar om att stoppa dåliga förslag och det är svårt att omsätta i pengar. Men hade förslaget gått igenom kanske det hade påverkat bönderna med X antal kronor per år, säger hon.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/efter-masstappet-lrf-okar-sakta/">Efter masstappet – nu ökar LRF igen</a>

Både Christin och Cecilia reagerar på att tidigare medlemmar känner sig inte har tillräckligt med inflytande, kontra vad avgiften kostar.

– Det blir tokigt att tänka så för det har man verkligen. Lokalavdelningen skriker efter personer som vill engagera sig och driva frågor. Det är bara in i lokalavdelningen så ska man se att det händer grejer, säger Christin Rappe.

Cecilia Gyldén instämmer att det finns alla möjligheter att påverka, men att det spelar roll om frågan kan väcka intresse hos andra lantbrukare eller möts av mothugg.

– Det kanske är något som majoriteten av medlemmarna tycker annorlunda om, eller att det finns något annat som känns viktigare. Men så är det i en demokratisk organisation, man får alltid rösta och ställa sig till saker och ting, säger hon.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/vad-ska-lrf-ta-tag-i-enligt-medlemmarna/">Vad ska LRF ta tag i, enligt medlemmarna?</a>

Många medlemmar ser LRF som en viktig påverkansorganisation för lantbrukare. Men det är också flera lantbrukare som har lämnat de senaste åren. Cecilia Gyldén och Christina Rappe svarar på kritiken.

Tidigare medlemmar som lämnat LRF tycker att enskilda jordbrukare har för lite att säga till om.