Ulf Aronsson

I rapporteringen till internationella miljömål anger Sverige att vi skyddat 14 procent av landarealen. De flesta andra EU-länder uppger att de skyddar minst 20 procent, och flera att de skyddar mer än en tredjedel. Det skriver LRF i en ny rapport.

Skillnaderna beror enligt LRF på olikheter i rapporteringen. Sverige rapporterar enbart in formellt skyddade områden: Nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Exempelvis Tyskland redovisar att de skyddar 37 procent av sin areal, men 90 procent av det är landskapsskydd där jord- och skogsbruk tillåts.

Om Sverige rapporterade på liknande sätt skulle vår skyddade areal kunna uppgå till 58 procent, enligt rapporten.

Skillnaderna i rapportering får avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att nå målen för klimat, biodiversitet och landsbygdsutveckling, samtidigt som det får stora ekonomiska konsekvenser. Det anser LRF, som kräver att Sveriges rapportering måste klargöras och bli mer transparent.

Men enligt Olle Höjer, sakkunnig på Naturvårdsverket, ger LRF:s rapport en starkt förenklad och missvisande bild.

– Framför allt går det inte att jämföra olika länder på det här sättet. Förutsättningarna är otroligt olika vad gäller natur, markanvändningshistorik och lagstiftning och länderna har tagit sig an statistik om markanvändning på olika sätt. Vi försöker följa de instruktioner som finns för rapporteringen så noga som möjligt. Hur andra länder gör kan jag inte svara för, säger han.

Olle Höjer anser att en jämförelse med till exempel Finland är mer relevant. Där är förutsättningarna mer lika, och de skyddade arealerna också i nivå med Sveriges. Naturvårdsverket anser även att vissa av de verktyg som LRF inkluderat helt enkelt inte kan räknas som skydd.

– Riksintressen är till exempel inget skydd i juridisk mening, och strandskyddet är inte ett skydd för naturmiljön i sin helhet utan en reglering av bebyggelsen.

LRF:s rapport ger en förenklad och missvisande bild och blandar ihop olika metodik, sammanhang och former för rapporteringen av skyddad natur, anser Olle Höjer.

Jämfört med övriga Europa har Sverige också en hög andel privatägd skog, och som enda land en skogspolitik som bygger på frihet under ansvar. I det ingår det så kallade sektorsansvaret, som innebär att skogsägarna förväntas att frivilligt avsätta mer mark än lagen kräver. Men i nuläget går det inte att rapportera in de frivilliga avsättningarna.

– Vi skulle gärna vilja rapportera relevanta frivilliga avsättningar, men i dag har vi inte tillgång till information om geografiskt läge, naturvärden och skyddets varaktighet och då går det inte att rapportera. Men Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i uppdrag att utveckla ett system för frivilliga avsättningar som ska redovisas i september, säger Olle Höjer.

Även andra typer av områden skulle på sikt kunna övervägas i rapporteringen, enligt Olle Höjer. Men också det skulle först kräva en omfattande kartläggning av geografiskt läge, naturvärden och skyddets varaktighet.

– Men helt klart är att Sverige behöver göra mer för skydd av natur. Vi är i ett läge där naturen utarmas, då är det inte rätt medicin att räkna in alla styrmedel som skyddad natur, säger han.

Att det behövs mer skyddad natur i Sverige verkar även EU-kommissionen instämma i. Redan för två år sedan pekade den på brister i Sveriges arbete med Natura 2000-områden för skydd av arter och habitat. Processen med att utse nya områden gick i stå efter <a href="https://www.atl.nu/skog/ojnareskogen-foreslas-bli-fredad/">striden om Ojnareskogen</a> på Gotland 2015. Nyligen kom kommissionen med formell kritik mot Sveriges arbete med Natura 2000-områden, och Sverige har nu drygt tre månader på sig att besvara den kritiken.

Sveriges strikta rapportering av skyddad natur gör att vi hamnar på jumboplats i Europa. Det får i sin tur avgörande betydelse för att nå klimat- och miljömål, enligt en ny rapport från LRF.

Strikt rapportering av skyddad natur får konsekvenser.

LRF: Sverige rapporterar för strikt

Marknad

Sveriges strikta rapportering av skyddad natur gör att vi hamnar på jumboplats i Europa. Det får i sin tur avgörande betydelse för att nå klimat- och miljömål, enligt en ny rapport från LRF.