Maskinrådgivaren: "Stöden från EU fasas ut"

Del 2: FÄLTARBETET 2036. Vi kan börja med att blicka bakåt 20 år. Sverige hade precis gått med i EU. Lantbruket fick mer byråkrati men också mer ekonomiskt stöd som till stor del har kapitaliserats i åkermarken.

Sveriges ”egna” omställningsprogram försvann och vi fick rätta in oss i det europeiska ledet. Stora gårdar har blivit större men inte många fler sedan EU-inträdet. Ekologisk odling har tagit fart. Traktorerna har fått krav på lägre utsläpp. Medeltraktorn som säljs har blivit större och nästan alla nya är utrustade med GPS. Det är fler som arbetar med plöjningsfri odling idag.

Utvecklingen mot större enheter tror jag fortsätter framöver dock med en lägre hastighet då de ekonomiska förutsättningarna förändras. Ekologisk produktion fortsätter att utvecklas och förbli en premiumprodukt.

Stöden från EU kommer att fasas ut helt då det inte kommer att finnas varken stöd eller ekonomisk förutsättning för det. Avräkningspriser och åkermarkspriset kommer att anpassas efter detta.

Större enheter kräver inte större traktorer än det som finns idag, snarare tvärt om. Man har börjat anpassa traktorerna bättre till de arbeten som skall utföras. Priset på traktorer, bränsle med mera blir så högt att man inte kan köpa en stor traktor bara för det är häftigt eller bräcka grannen. Stora traktorer kräver stora fält. Tyvärr är det bara på ett fåtal platser vi har ”stora” fält. Kanske är det dags med ett enskifte för att underlätta fältarbeten?

Traktorerna kommer att anpassas mycket för det de skall användas till och inte som historiskt vara allroundmaskiner: rätt transmission, viktfördelning, däck med mera på beroende på vad traktorn skall användas till. Alla traktorer kommer att ha besiktningskrav, inte bara för trafiksäkerheten utan även för miljömässigheten.

Kraven på spårbarhet ökar kraftigt både från industrin som köper produkterna och från lantbrukare som köper tjänster från entreprenörer. Exempel kan vara att de traktorer som används har rätt miljöklassning, rätt däcktryck, rätt inställningar av maskiner, till exempel sådjup, såmängd, och bearbetningsdjup. Allt loggas online.

Spårbarheten kommer att ge ett hållbarhetsindex på alla producerade produkter så att konsumenten lätt kan värdera livsmedlen. Olika faktorer, till exempel använda kemprodukter, drivmedel och odlingssystem, ger olika poäng. Tänk vilket rabalder när man skall göra denna värdering och poängsättning…

Drivmedlet i små och medelstora traktorer kommer att vara el. De gamla traktorerna fasas ut snabbt med politiska och ekonomiska styrmedel. Batterikapaciteten kommer att vara utvecklad så att man klarar en hel dags arbete utan att behöva ladda. Stora fälttraktorer kommer fortfarande ha förbränningsmotorer som drivs med exempelvis HVO.

Råvaran till HVO är en förädlad industriraps som är speciellt framtagen för ändamålet. Möjligtvis har förädlingen gjorts med hjälp av GMO-teknik, vilket i så fall kan ställa till det för ekoodlarna.

Odlingssystem och växtföljder kommer att anpassas bättre efter förutsättningarna för att hålla tillbaka ogräs, minimera jordbearbetning och minska sjukdomar och svamp.

Detta då tillgången på kemiska produkter kommer att minska. Exempel kan vara att ensidiga växtföljder med vete efter vete försvinner och maskinsystem så som strip tillage används mer för att inte blanda ner ogräsfrön.

Fredrik Hallefält, Hushållningssällskapets energi- och maskinrådgivare

#Odling2036

I en serie som publiceras under julhelgen har vi på ATL frågat forskare, lantbrukare, studenter, rådgivare och uppfinnare att med egna ord beskriva hur de tror att jordbrukets fältarbete ser ut när år 2036 närmar sig sitt slut.

Detta är andra delen i serien. Tryck på rubriken ODLING 2036 nedan för att hitta de andra delarna av serien. Imorgon publiceras del 3.