Maten som statusmarkör skapar oväntade möjligheter

Maten vi äter används i allt högre grad som en identitetsmarkör för social status. På många sätt kan det vara en positiv utveckling för lantbruket.

Vår mat blir i allt högre grad en identitetsmarkör. Vad vi äter handlar inte bara om vad som är gott eller vilka näringsämnen vi behöver utan i allt högre grad även om ideologi och grupptillhörighet.

På samma sätt som vi länge markerat tillhörighet till olika grupper med politiska åsikter med våra kläder (vem minns inte palestinasjalen?) börjar maten få en liknande innebörd. Vi tillskriver den allt mer mening. Svensk eller utländsk? Ekologisk eller konventionellt odlad? Hur påverkar den klimatet? Är den hälsosam? Allt detta är frågor som tar allt mer plats i den offentliga debatten, och det avspeglas i vårt beteende.

När Ungdomsbarometern förra året frågade ett stort antal unga mellan 15 och 24 om deras matvanor svarade runt 20 procent att de var "vegovänliga", det vill säga, vegetarianer, veganer eller i allmänhet försökte äta så lite kött som möjligt.

Årets siffror visar att den gruppen hade ökat till närmare en tredjedel, 30 procent. En betydande ökning på så kort tid som visar hur stark vegotrenden är. Samtidigt framgår det också att flera av de personer som uppger sig vara vegetarianer inte är det, man "fuskar" med att äta kött ibland.

Ännu märkligare blir detta fenomen när man undersöker personer som uppger att de har matintolerans som celiaki (ibland kallat glutenintolerans) och laktosintolerans, dessa har ökat drastiskt i antal. Detta utan att de faktiska medicinska diagnoserna har gjort det samma. Antalet som verkligen har matintolerans är fortfarande bara några få procent av befolkningen.

I en studie undersöktes ett antal personer som sade sig vara laktosintoleranta, en stor del visade sig inte ha några medicinska problem. Identifieringen är viktigare. Man får mer status av kompisarna om man är en laktosintolerant vegetarian än om man käkar helt vanlig falukorv.

Det här måste man så klart förhålla sig till i livsmedelsbranschen. Att fler konsumenter är beredda att betala mer för mat av högre kvalitet är positivt för svenskt jordbruks övergång till mer premiumproduktion. Om svensk och närodlad mat blir trendigt är det en bra trend för bönderna.

Samtidigt är det nog dock bra att hålla huvudet lite kallt. Saken med trender är ju att de går över. Har man varit allt för snabb på att försöka tjäna pengar på en viss typ av trendig mat kan det bli jobbigt när intresset sjunker.

Svenskt lantbruk tjänar också på att vara uthålligt i längden och inte lägga för många ägg i samma korg. Och det finns ingen anledning att inte stå fast vid fördelarna med svenskt kött och mjölk för att vi just nu har en stark trend mot att identifiera sig som vegetarianer.