Att det svenska jordbrukets konkurrenskraft skulle öka om de svenska djurskyddsreglerna inte var striktare än i konkurrentländerna hävdas med jämna mellanrum, inte minst från bondehåll.
Mervärdet ligger i lagen, anser djurskyddsorganisationer
VISBY
Frivilligt engagemang och branschmärkningar säkrar inte svenskens förtroende för att djuren har det bra på gårdarna, anser Djurskyddet Sverige och World Animal Protection.
Sara Johansson
Bland annat beteskravet framhålls som konkurrenssnedvridande, särskilt som det enligt EU:s regelverk inte går att ge stöd för att upprätthålla lagkrav.
Djurskyddsproposition väntas
Frågan är aktuell då det dels finns förhoppningar om att livsmedelsstrategin ska innehålla något om den, och det dels väntas en djurskyddsproposition från regeringen till hösten.
Men djurskyddsorganisationer varnar för de ekonomiska konsekvenserna av lägre lagkrav. Det är lagen som garanterar att djurskyddet är så bra som konsumenterna vill, och förväntar sig, anser Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige.
– Det är därför vi väljer svenskt. Och tar man bort det, och det inte är en del av lagstiftningen, utan bara en del av någon märkning, då försvinner incitamentet för väldigt många av oss att välja svenskt, sa hon vid ett seminarium under Almedalsveckan.
"Vara en hög nivå"
Att både konsumenter och bönder skulle tjäna på att lagar ersätts med frivilliga märkningar, som det danska trestjärnessystem som är under utveckling, är Roger Pettersson, generalsekreterare för World Animal Protection, tveksam till. Han tror inte att gemene man är kapabel att bedöma vad en sådan märkning faktiskt betyder.
– Man ska veta att är det från Sverige, ja men då ska det vara en hög nivå, och det ska vara en garanterad nivå.
Roger Pettersson lyfte också vikten av att Sverige är ett internationellt föregångsland i djurskyddsfrågor.
– Det kommer ha än större betydelse nu när Storbritannien lämnar EU, för nu lämnar ett av de länder som också jobbat hårt med djurskyddsfrågor.