Lena Ström, ögonveterinär på Sveriges Lantbruksuniversitet, var en av talarna vid ett seminarium om hästvälfärd i samband med Ryttar-EM i Göteborg i veckan.
Mörker inga problem om man är häst
En häst behöver inte vara mörkrädd. Den ser otroligt mycket bättre än människan när skymningen övergått i natt, och bäst när det inte finns störande ljuskällor.
– Rida med pannlampa gör man inte för hästens skull, men hästen kan kanske inte utnyttja sin fulla potential och blir rädd för annat, säger Lena Ström.
Svenska Ridsportförbundet har tagit tillfället att arrangera flera seminarier under EM:et. Det här hölls i samarbete med European Equestrian Federation och World Breeding Federation for Sport Horses.
Hästvälfärd
Hästvälfärd har blivit ett ökande diskussionsämne, inte minst ifråga om tävlingar, och ett antal forskare hade bjudits in att berätta om de senaste rönen inom sina områden banunderlag, hältor, ögon, genetik och lösdrift.
Synen anses som hästens viktigaste sinne. Den är ett bytesdjur, och behöver kunna se bra på långt håll. För att kunna skanna av horisonten sitter ögonen horisontellt, och synfältet går nästan runt hela hästen. Däremot ser den bara med båda ögonen samtidigt och får djupseende till begränsad del. Eftersom ögonen sitter så långt isär antas det att djupseendet inte fungerar nära hästen, och att den därför höjer huvudet inför avsprånget på ett hinder, men nu tror man att huvudpositionen inte har den betydelsen.
– Hästen har så många muskler för att positionera ögat, så den kan göra det ändå, säger Lena Ström.
Hästen lär sig
Och hästen har fler sätt att bedöma djupseende. Att två linjer går ihop, att ett föremål är mindre och därför längre bort eller att ett föremål längre bort är lite mörkare, det lär sig hästen.
Hästar uppfattar blått och gult, men inte det röda färgspektrat. Kontraster är en bra lösning för banbyggarna i stället, och de flesta vet att röda och vita bommar inte ger hästen problem. Blankhet är en annan faktor att räkna med, berättar Lena Ström. Blankt syns för hästen.
– Men krokar och annat som sticker ut i stallet bör vara i en färg som ger kontrast. Och de orangea banden som syns runt hagar ibland uppfattar hästen bara som grå.
Synskärpan är inte lika bra som människans, och inte heller något hästen behövt som gräsätare på slätterna. Småmönstrade hinder uppfattas därför mest som lite gråmurriga, och svåra att se om de dessutom inte skulle kontrastera mot underlaget.
Tar lite tid
Men mörkerseendet är oslagbart, om det jämförs med människans. Fast det tar längre tid för hästen att helt anpassa ögonen till mörker – 30 minuter mot 20 för oss – men redan efter några sekunder har den anpassat pupillstorleken, sedan är det de kemiska processerna i botten av ögat som ska arbeta färdigt.
– Därför kan det vara bra att tänka på att exempelvis lasta i samma ljusförhållanden, vilket de flesta väl redan gör, men det finns andra saker som kan gå smidigare om man inte ändrar ljuset för snabbt, säger Lena Ström.
Onödiga risker
Pannlampa vid ridning tycker hon kan ge onödiga risker, eftersom hästen faktiskt kan bli överraskad av sådant den skulle sett annars. Och ryttarens ögon vänjer sig ju också.
Eftersom hästens ögon har en utsatt placering händer de att de skadas, och då ska man agera snabbt, enligt Lena Ström. Ögonen kan lätt infekteras, om skadan eller irritationen blir obehandlad. Men att behöva operera bort ett öga är ingen katastrof, säger hon. Om det har gått för långt och alternativet är ständig medicinering, slipper hästen smärta och obehag och lär sig snabbt se med bara ett öga och vrida på sin långa hals.
Fakta: Hästens ögon
Hästen har större ögon än en elefant, bland de största hos landlevande djur. Den ser inte tre färger som människan (rött, grönt och blått) utan två; blått och gult. Kontraster och blankhet uppfattar hästen bra, men detaljskärpan är sämre än hos människan, Hästen ser mycket bra i mörker, men det tar 30 minuter att helt mörkeranpassa synen, mot 20 för oss.
PREMIUM. Så ska de locka turister till häst