I ett allt mer protektionistiskt Europa är det naiv tro att vi klarar av att försörja landets befolkning med livsmedel vid en kris. Konsekvensen av den senaste tidens oväder i södra Europa har lett till tomma grönsakshyllor runt om i Sverige. Det säger en hel del om hur vi hastigt kan bli utan grönsaker vintertid.
Naiv tro på krisberedskapen
Sverige måste ta sårbarheten i livsmedelsförsörjningen på allvar.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vad gör vi om importvägarna stängs och vi inte längre kan importera proteingrödor, gödsel, diesel och växtskyddsmedel? LRF:s medlemmar är verksamma i en bransch som är exponerad för många risker. Stormar, skogsbränder, översvämningar är många scenarier som skulle ha stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner.
Sveriges säkerhetspolitiska läge har på kort tid förändrats och världen vi lever i blir allt mer orolig. Vi har bevittnat människor som flyr från krig, fattigdom och klimatförändringar. Skogsbranden i Västmanland var en händelse som satte den svenska beredskapen på prov men trots att ämnet diskuterats flitigt har beredskapen generellt minskat.
Redan under första världskriget hade vi livsmedelslager i Sverige och år 1994 fanns enligt Jordbruksverket nästan 200 lagerbyggnader utspridda, ofta nära järnvägen. Men sedan EU-inträdet blev Sverige en del av den fria marknaden och beredskapslagren såldes ut.
Om Sverige isoleras skulle hälften av vår mat vara slut efter tio till tolv dagar. I Sverige är rådet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att som privatperson bunkra upp med förnödenheter för tre dygn. I många butiker skulle hyllorna vara tömda redan efter ett dygn och centrallagren skulle klara sig mellan tre till åtta dagar, under förutsättning att man har full tillgång till bränsle så att logistiken fungerar.
Nedläggningen av Findus i Bjuv är ett exempel som visar på att sårbarheten ökar när produktionen flyttas utomlands och vi tappar ytterligare en pusselbit i livsmedelsförsörjningen.
I den nationella livsmedelsstrategin med tillhörande handlingsplan som regeringen lagt fram till riksdagen är ambitionen att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Vi välkomnar många av regeringens förslag men vi saknar skrivningar om åtgärder på skatteområdet som stärker lönsamheten och konkurrenskraften. Regeringen måste göra mer i samband med kommande budgetförslag.
Ansvaret ligger inte enbart på myndigheterna utan som konsument kan man leta efter märkningen Från Sverige som gör det lättare att hitta svenska livsmedel. Den blåa cirkelformade symbolen med gul text är ett bra kvitto på säkra och hållbara livsmedel, att djuren haft ett bra liv, och att den svenska bondens lönsamhet och konkurrenskraft ökar.
Vi kan inte fortsätta tro att andra länder ska försörja Sveriges befolkning med mat när en kris inträffar. Inte minst när vi ser allt mer protektionism runt om i Europa. Vi måste alla framöver ta utmaningarna på största allvar. Sveriges bönder gör redan mycket, och vi kan göra mer.
Marianne Andersson
Ordförande LRF Skåne