facebooktwittermail d

Nanotekniken in i jordbruket

Forskning vid SLU i Uppsala har visat att nanopartiklar av olika ämnen både kan fungera som skydd och gödning för grödor.

Martin Palmqvist har upptäckt att nanopartiklar av järnoxid har två positiva egenskaper för växter.
Martin Palmqvist har upptäckt att nanopartiklar av järnoxid har två positiva egenskaper för växter.

Nanoteknik förknippas ofta med elektronik, materialteknik och medicin. Men en doktorsavhandling vid SLU visar att det finns möjligheter att använda tekniken även inom jordbruket.

Forskaren Martin Palmqvist har i växthusförsök sett att nanopartiklar av järnoxid har två för växten positiva egenskaper.

– Dels kan man använda den som ett gödselmedel. I kalkrika jordar kan järnbrist vara ett problem. Då kan man tillsätta nanopartiklar av järnoxid.

– Dels att de har en gödslande effekt och ökar mängden klorofyll bidrar de också till en ökad stresstålighet, säger Martin Palmqvist.

LÄS OCKSÅ: Här är SLU:s forskningsfrågor inför framtiden

Fungerar även i praktiken

Stresståligheten kommer av att järnoxiden bryter ner den väteperoxid som bildas i växter som utsätts för stress, exempelvis vid för torr, blöt eller het väderlek.

Hur sannolikt är det att det skulle gå använda under verkliga förhållanden?

– Mycket sannolikt skulle jag säga. Sedan har jag ju inte tittat på kostnaden i det här fallet. Men råvaran är billig och tillverkningsprocessen hade gått att skala upp.

Finns det några risker med dessa nanopartiklar?

– Inget är riskfritt, men de här partiklarna är vad man kalla biokompatibla, inte toxiska i normala nivåer. De mängder man i så fall skulle få i sig genom mat skulle vara ganska harmlösa. Vid magnetröntgen injiceras dem direkt i blodströmmen utan problem.

Bättre samspel

Han har också tittat på hur nanopartiklar av titandioxid går att använda för att förbättra samspelet mellan mikrober och växter.

Det finns bakterier som motverkar sjukdomar hos växter. Vid biologisk bekämpning av svartfläcksjuka på raps krävs att bakterierna fäster bra vid rapsplantans rötter. Problemet som finns i vanliga fall är att effekten av en sådan bekämpning är ojämn från år till år, men med nanopartiklar av titandioxid i jorden finns det tecken på att vidhäftningen kan förbättras. De fungerar ungefär som ett som ett lim.

– Vi har jobbat för att man ska kunna få en mera kontinuerlig effekt av mikroberna. Det vi har kunnat bevisa är att man får en bättre kolonisering av växten med titandioxid, säger Martin Palmqvist.

LÄS OCKSÅ: Mångmiljonbelopp till skogsforskning

Fältförsök

Nu har han precis doktorerat och det är oklart om det blir någon fortsättning, men riktiga fältförsök står på önskelistan.

– Ja absolut. Det bör man göra. Speciellt med järnoxiden och titta på abiotisk stress, vad som händer om de får för mycket eller för lite vatten, om det blir för hett eller för soligt.

Finns det någon, exempelvis gödseltillverkare, som är intresserade av att kommersialisera en sådan här produkt?

– Vi har inte haft kontakt med någon gödseltillverkare men det är klart att det är en väg att gå. Men först måste vi göra storskaliga försök för att se att det fungerar lika bra i fält.

LÄS OCKSÅ: Mörka kor bromsars byte även i mörker

LÄS OCKSÅ: Nya regler för dig som kör A-traktor