Neste söker nya råvaror till HVO-diesel

Den globala försäljningen av HVO-diesel har på bara några år stigit till 5 miljoner ton 2016. Finska Neste stod för mer än hälften, 2,6 miljoner ton. Trots att bränslet bara var en fjärdedel av omsättningen är dess andel av Nestes vinst väl över 50 procent.

Därför är det nu många som vill ge sig in på marknaden för det förnyelsebara bränslet.

Men först: vad är HVO?

HVO-diesel tillverkas idag av avfall och rester, främst från livsmedelsindustri. Det kan vara allt från slakteriavfall, fiskrens, rester från etanolframställning av majs och liknande. Därmed skiljer sig HVO (Hydrated Vegetable Oil) från traditionella miljöbränslen som FAME (rapsdiesel). FAME framställs genom en förestring vilket gör att bränslet är en färskvara som försämras över tid och som kan binda vatten. Det gör att FAME endast kan blandas in till maximalt 7 procent i fossil diesel.

HVO kan däremot ersätta fossil diesel fullt ut. Alla de stora motortillverkarna, som Scania och Volvo, accepterar att deras motorer körs på 100 procent HVO ända ner till minus 40 grader. FAME kan få problem redan vid några minusgrader, ofta för att bränslefiltren sätter igen.

Konkurrensen var hård

Att Finland nu är marknadsledande började med framsynta politiker som letade efter nya utvecklingsvägar för det statliga raffinaderiet Neste under 90-talet. Konkurrensen var hård och marginalerna små inom den fossila oljeindustrin, berättar Nestes vice vd för Research and Development, Petri Lehmus.

– Vi sa, ”Okej, det finns behov av grönare lösningar,” så vi sålde våra andelar i oljefält och började leta efter ny råvara. Först var det tallolja från skogsindustrin. Sedan blev det palmolja, säger han.

När efterfrågan ökade letade Neste efter stora partier lågklassigt avfall för att mata sina specialraffinaderier. Ett exempel är matlagningsolja. Globalt används cirka 180 miljoner ton per år. Av detta finns ungefär 60 miljoner ton tillgängligt som förbrukad frityrolja. Vilket är en stor mängd jämfört med produktionen globalt på 5 miljoner ton HVO.

Men det kan bli ändring på det.

Äger fyra raffinaderier

Av världens elva HVO-raffinaderier äger Neste fyra, två utanför Helsingfors, ett i Rotterdam samt ett i Singapore.

– Men alla de stora industrinationerna har nu fattat galoppen och har egna utvecklingsprogram inom samma område.

Neste, som var tidigt ute, äger flera patent för processen.

– Vi har lärt oss mycket under resan. Men, självklart, andra kommer också att lära sig och det kommer att bli konkurrens. Så vi skapar nya patent hela tiden, säger Petri Lehmus.

Nu försöker Neste finna allt mer förorenade, ”sämre” råvaror för att bredda råvarubasen. Från början använde Neste ny palmolja vilket gav företaget kritik från miljörörelsen. Idag använder man i hög utsträckning det som palmoljeproducenterna tar bort, det vill säga den del som ger dålig smak och fel egenskaper i palmoljan.

Just nu har man tolv olika avfallssorter som används. Råvaran anländer i flytande form per båt från livsmedelsindustrin.

Hitta andra råvaror

I framtiden hoppas man att hitta andra råvaror, som trä. I dagarna skrevs avtal med ett kanadensiskt företag som rör omvandling av trä. Ett utvecklingsspår är att använda mikroalger som omvandlar trä till olja. Den forskningen har fortfarande en bit kvar. Även lantbruksprodukter finns i forskningsfokus.

Man försöker också bredda variationen på slutprodukten. I dagarna skrev Neste ett avtal med Ikea där möbeljättens hela plastförsäljning ska baseras på HVO-plast.

Även i Sverige finns det start-ups inom området, exempelvis Colabitoil utanför Sundsvall som försöker finna en egen process för att nå målet som alla nu söker, HVO.

Fakta HVO

Råvaran i HVO-produktion är restprodukter, fetter med föroreningar. Genom att hetta upp dem flera hundra grader och trycksätta materialet till ett par hundra Bar och därefter spruta in vätgas, krackas fetterna sönder till propan, som vid normalt lufttryck är en gas.

Därefter monteras propanet ihop i katalysatorer till långa kolvätekedjor som är betydligt renare än fossil diesel.

Dessutom är cetan-talet betydligt högre, mellan 70-90 för HVO, jämfört med 50-60 för fossil diesel. Cetan-talet anger ”tändvilligheten” vilket gör att en HVO-motor startar lättare och blir bränslesnålare än en som drivs med fossil diesel eller FAME.

Även bränslepump och spridare mår bättre av HVO.

Fakta Neste

Neste omsatte cirka 100 miljarder kronor 2015 där den större delen kommer från raffinering av fossil diesel. Vinstmarginalen efter skatt och räntor var drygt 8 miljarder kronor. Över hälften av vinsten kom från den mindre produktionslinjen HVO.

Mellan 350-400 miljoner går till forskning och utveckling per år. Neste har 230 forskare inom kemin och 1 000 anställda i Neste Jacobs som utvecklar tekniken i raffinaderierna.

Nestes kommersiella produktion av HVO började 2007 och visade röda siffror ända till 2012. Under senare år har dock intrimningen resulterat i en kraftig ökad vinstmarginal.