Nollmål för utsläpp från lantbruket
För första gången föreslås skarpa mål för utsläpp av växthusgaser från lantbruket i EU. I EU-kommissionens förslag måste sänkorna vara minst lika stora som källorna.
Sara Johansson
Under onsdagen lade EU-kommissionen en rad förslag som ska se till att EU lever upp till de klimatåtaganden som gjordes i Paris i december. Ett av huvudnumren är att mål för första gången sätts för lantbruket. I varje medlemsland måste utsläppssänkorna vara minst lika stora som källorna. Det finns utrymme för viss flexibilitet i att överföra överskott av sänkor från en period till en annan, eller till ett annat medlemsland.
Regler för skogsmark
Skogens värde i klimatarbetet har redan debatterats länge och hett. EU-kommissionen har valt att omfatta aktivt brukad mark i de sektorer vars utsläpp och upptag ska räknas, tillsammans med avskogad och återbeskogad mark, åkermark och gräsmark.
Däremot kommer det, åtminstone inte inledningsvis, gå att räkna aktivt brukad skog som kolsänka när ett medlemsland får "dra av" på sitt totala utsläppsminskningsmål för de sektorer som ligger utanför EU:s system för utsläppsrätter. I det andra stora lagförslaget som EU-kommissionen lade i dag har varje medlemsland fått ett skarpt mål för utsläppsminskningar till och med 2030, jämfört med 2005.
Mål för svenskt lantbruk
Sverige har, jämte Luxemburg, det högst satta målet, 40 procent. Sverige får dra av upp till 4,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter i uppnådda nettosänkor från lantbruket, men alltså inte räkna aktivt brukad skogsmark. Enligt klimat- och energikommissionär Miguel Arias Canete är mätmetoderna för att uppskatta sådan marks utsläpp och upptag ännu allt för opålitliga.
– Vi har inte råd att neutralisera utsläpp med siffror som vi inte vet är riktiga minskningar. Vi vill inte ha pappersminskningar, sa kommissionären.
Men lagförslagen gör plats för att aktivt skogsbruk ska kunna räknas i framtiden, när metodiken förbättrats.
Bränsle fasas ut
EU-kommissionen slog också fast i dag att den vill att första generationens biobränsle fasas ut, med stopp för offentligt stöd 2020, och att fokus läggs på mer avancerade versioner.
Klimatminister Isabella Lövin ser enligt ett pressmeddelande från regeringen inga problem för Sverige att nå de föreslagna målen. EU-kommissionens förslag ska nu bearbetas av EU-parlamentet och medlemsländerna i Ministerrådet.