Debatten där visade upp en stor enighet från samtliga partier om att jordbruket är viktigt för landsbygden och sysselsättningen där. Oron i världen har också ökat insikten om vår sårbarhet och livsmedelsförsörjningens betydelse.
Nu är det dags för gårdsperspektivet
Där satt den! Äntligen är livsmedelsstrategin efter många års svårigheter baxad genom riksdagen.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tord Karlsson
Därför är det viktigt att strategin slår fast målet att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Självklart kan tyckas, men det var det inte när det förra stora jordbrukspolitiska beslutet togs omkring 1990.
Ett lovande inslag är viljan att lyfta upp livsmedelsproduktionen i samhällsplaneringen. För att strategin ska få bestående värde måste löftena om ett annat synsätt från myndigheterna infrias. Om jordbruk får större tyngd i samhällsplaneringen och om företagarna möts med respekt från myndigheterna är det en verklig förändring.
Satsningen på export och forskning och innovation är också viktig och framåtsyftande. Klimatförändringen ger nya möjligheter för odlarna men också nya problem med väder och skadegörare som måste lösas. Insikten att den svenska marknaden är för liten för bra produkter ligger i tiden.
Men det saknas inte orosmoln. Den största stridsfrågan partierna emellan är de mål om ekologisk areal och andel ekologiska livsmedel i offentlig upphandling 2030 som regeringen har satt upp. Dessa onödiga och kontraproduktiva mål visar att strategin inte är en säker vaccination mot klåfingrighet. För att stödja jordbrukets utveckling i hållbar och lönsam riktning hade andra målsättningar varit bättre. Dessutom är det ju sagt att konsumenternas efterfrågan ska styra utvecklingen.
Trots alla positiva vibrationer kommer inte förslagen i handlingsplanerna att märkas hemma på gården den närmaste tiden. Den nivån saknas. Förslag om ytterligare sänkning av dieselskatten till dansk nivå, om ersättning för betesdrift och andra förslag som konkret skulle likställa svenskt jordbruk med kollegorna i andra länder får inget gehör.
Jordbruket kan med rätt incitament spela en betydligt större roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle, både vad gäller den egna användningen och genom att bidra till samhället i stort. Den möjligheten göms i stort sett i utredningar och medel till forskning. Konkret handling vore bättre.
När beslutet om strategin är taget är det upp till bevis. Detta kan, som landsbygdsminister Bucht säger, uppvärdera hela branschen. Men då vill det till att regering och riksdag ser till att förenkla och förbättra för de företag som ska göra jobbet.