Nu ligger bara en betstuka kvar från årets skörd på Karlsfälts gård. Erik O. R. Bengtsson blickar ut över fältet som plöjs efter den sista betupptagningen. Det duggregnar och blåser kalla decembervindar i Köpingebro, södra Skåne.
Nu slutar han med sockerbetor
Ystad (ATL)
Det låga priset för 2017 blev droppen. Erik O. R. Bengtsson som driver Karlsfälts gård och är förtroendevald i betodlarföreningen hoppar av odlingen.
– Det är med viss sorg vi ser sockerbetorna gå nästa år. Det är en väldigt rolig odling, säger han.
Hans farfars far köpte gården och här har odlats sockerbetor så länge han kan minnas. Samtidigt tvekar han inte. Noggranna beräkningar pekar entydigt på att sockerbetorna inte är konkurrenskraftiga på den prisnivå som erbjuds.
– Vi driver gården på ett företagsekonomiskt optimalt sätt. Får vi för dåligt betalt för att odla socker i förhållande till alternativen som står till buds tackar vi nej till detta, säger han.
Erik O. R. Bengtsson tillhör en av de 20 största sockerbetsodlarna i landet och har också under många år haft ett starkt engagemang i branschen. Men fullmäktigeposten i föreningen Betodlarna hindrade honom inte från att ta beslutet. Snarare stärkte det hans övertygelse att han måste agera.
– Det en trovärdighetsfråga. Någon måste sätta ner foten och tala om att betalningen är för låg, säger han.
Nästa år avregleras sockermarknaden i EU och produktionskvoterna tas bort.
Tidigare i höstas blev ett nytt fyrårigt avtal mellan Nordic Sugar och Betodlarna klart. Det framförhandlade priset för 2017 innebär en sänkning med 9 procent jämfört med årets nivå.
– Vi har inte haft ett så lågt pris någon gång sedan EU-inträdet 1995, säger Anders Lindkvist, generalsekreterare på Betodlarna.
Prissänkningar har gjorts även i andra EU-länder inför reformen och på både på den danska och svenska sidan av Öresund hörs kritiska röster i odlarled mot det nya lägre prisläget.
– Både för mig, föreningen och andra betodlare är det en besvikelse att priset inte blev bättre än vad det blev. Samtidigt har vi en omvärld att förhålla oss till, säger Jacob Bennet, ordförande för Betodlarna.
Men det är inte bara priset för 2017 som fått Erik O. R. Bengtsson att lägga ner. Trots att skördarna ökat kraftigt de senaste åren har täckningsbidraget för sockerbetor urholkats.
– Jag upplever en viss slentrian i branschen, man gör som man alltid har gjort istället för att göra hemläxan och räkna på lönsamheten i förhållande till alternativen, säger han.
På Karlsfälts gård blir det maltkorn och vårvete i stället för sockerbetor. Gården blir huvudleverantör av maltkorn till ett nytt mälteri som ska förse mikrobryggerier runt om i Skandinavien med råvara. Produktionen passar väl in i gårdens profil att producera högkvalitativa livsmedel.
Att sockerbetor är en nödvändig avbrottsgröda i den skånska växtföljden håller han inte med om.
– Vi har odlat mycket raps de senaste åren och det finns många andra intressanta grödor som man kan odla istället. Baljväxter tror jag mycket på, säger han.