Det finns nu en Parisöverenskommelse om att begränsa utsläppen av växthusgaser som många länder har anslutit sig till. Det är positivt men problemen är att även om vi uppfyller dessa krav kommer temperaturen att stiga flera grader. Det drabbar inte oss i Sverige hårdast, värst utsatta är bönder omkring ekvatorn som kommer att se sina skördar försvinna. Vi i den rika världen borde verkligen göra mer.
Ny meny i uppvärmningens spår
Vi blir allt mer påminda om klimatförändringen. I stort sett varje år är varmare än det föregående och rekorden slås. Extremväder som stormar, torka och översvämningar blir allt vanligare.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tord Karlsson
Ärligt talat är trycket på förändring ännu litet. Men det kommer att öka. Det blir besvärligt för jordbruket men skapar också nya möjligheter. Där diskussionen nu befinner sig pågår en hetsjakt mot nötköttet, och över huvud taget en fixering vid att vi måste ändra våra matvanor snarare än att göra något åt flygresor, bensinbrännande bilar eller andra livsstilsmarkörer.
Men om man nu ska trimma kosten i klimatvänlig riktning öppnar det för nya produkter och ny mat från svenska gårdar. För det första det självklara att de hästar vi slaktar borde gå till livsmedel, för det andra möjligheten att odla fisk i utrymda stallar och för det tredje den mer avlägsna möjligheten med insekter till foder och livsmedel.
Varför har man inte granskat hästen mer ur klimat- och resurssynpunkt. Hästarna är det svenska jordbrukets bidrag till upplevelse och nöje, men bidrar också till öppna landskap. Närmare 400 000 hästar tar hand om en tredjedel av vall- och betesarealen. Det öppna landskapet gläder oss alla och kolinlagringen i perenna vallar är en pluspost för klimatet.
Men hästen är också en minuspost. Enligt en utredning från Hushållningssällskapet Halland kan klimatavtrycket från en häst skattas till mellan 1,5 och 5 ton koldioxidekvivalenter per år. Långa transporter av foder eller hästar höjer siffrorna. För att förbättra balansen borde vi göra det självklara, äta upp hästar som travat och galopperat färdigt.
Ett nytt intressant område är fiskodling på gårdarna, rätt utformat en klimatsmart produkt och proteinkälla. Mycket utvecklingsarbete återstår men ladugårdsabborre kommer att bli trendigt.
En tredje möjlighet är att föda upp insekter. Till att bli basföda i hushållet har de långt kvar, men som ett inhemskt proteinfoder är potentialen stor. I detta fall hänger inte lagar och förordningar med, vi har i EU fortfarande regler om att djur inte kan utfodras till andra djur, ett arv från galna kosjuketiden. Här behövs en rask översyn av reglerna.
När trycket på klimatåtgärder i lantbruket ökar gäller det att vara beredd.